Göteborgs muthärva till trots, ligger Sverige väl till vid internationell jämförelse – än så länge, enligt organisationen Transparency internationals korruptionsindex.

Det ger oss dock inga skäl att sitta still i båten i tron att hederligheten är återupprättad så snart städjobbet i Göteborg är klart. Snarare bör Sverige, som Transparency international påpekar, utnyttja den goda position vårt land trots allt har för att stävja problem i tid.

Systembolagshärvan och Göteborgshärvan är tecken på att riskerna för korruption ökat på senare år. En slutsats många parter är på det klara med. Därför har förslagen mot mutor staplats på varandra på sistone.

Att en god revision är en bra försäkring mot oegentligheter är en väletablerad sanning. Hur påverkas då den kommunala revisionen av att de förtroendevalda revisorerna utses på partipolitisk grund?

Illa, utropar Transparency International. Illa, påpekar en färsk rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO). Tidigare har bland annat Riksrevisionen haft kritiska synpunkter på hur den kommunala revisionen sköts.

Vänner av rådande ordning påpekar gärna att de förtroendevalda revisorerna i sin tur ofta anlitar professionella revisorer. Frågan är dock om detta skall vara regel eller undantag?

Det är helt enkelt allvarliga problem förknippade med att det kan finnas misstankar om att förtroendevalda revisorer agerar i ett eller flera partiers intresse, exempelvis partier som lokalt suttit länge i orubbad maktposition.

Ett annat närbesläktat problem är att resultatet av revisionerna inte tas på allvar. Många är de kritiska rapporter som sopats under mattan, både på kommunal och riksnivå, vilket exempelvis Riksrevisionen beklagat sig över.

I Göteborg utreds nu inrättandet av en visselblåsarfunktion. En god idé, som även många företag anammat i takt med att intresset för socialt ansvarstagande vuxit. Näringslivet har insett att den interna kontrollen inte alltid fungerar tillfredsställande och att kritik och avslöjanden kan behöva uppmuntras. Inte minst för att det är bra business att på detta sätt skydda sitt varumärke.

Problemet är dock att skyddet för offentliga visselblåsare är otillräckligt. Detta påpekas i betänkandet om mutbrott, och förslagen om stärkt skydd får också stöd i remissvar från Justitiekanslern, Transparency international, med flera.

I en debattartikel i Svenska Dagbladet i mitten av oktober, pekade ordföranden för Institutet mot mutor, Claes Sandgren, på allvarliga brister i det skadeståndsrättsliga och straffrättsliga skyddet för visselblåsare.

Dessa brister illustrerades med all önskvärd tydlighet i fallet Göteborg Energi, där en chef kom oförskämt lindrigt undan på grund av brister i lagstiftningen.

Visserligen är lagförstärkningar av grundlagen på gång, repressalieförbud skall kombineras med straffansvar. Men årets avslöjanden i Göteborg har visat att det kanske inte räcker. Mutbrottsutredningen och remissinstansernas synpunkter bör leda till åtgärd.