Den 16 augusti startade jag och mina moderata kollegor i Västra Götalandsregionen vår valkampanj. Vi har bestämt oss för att besöka alla 49 kommuner i regionen under tiden fram till valdagen. Vi står i valstugor, vi delar ut val material utanför mataffärer, vi finns på marknader och andra begivenheter där människor samlas. Dessutom knackar vi på dörren hemma hos väljarna på orterna som vi besöker.

Ibland när man lyssnar på vad som sägs om politiker kan man få intrycket att det är en särskild sorts människor som lever i en annan alldeles egen verklighet och som avviker från folk i allmänhet. Jag kan avslöja att så är det inte – politiker är som alla andra. Vi har familjer, vi är glada ibland och ledsna ibland. Det finns politiker som tycker det är fantastiskt skoj att vara ute bland folk och driva valkampanj och det finns politiker som absolut inte kan tänka sig att ringa på dörren hemma hos människor för att försöka övertyga dem om att de skall rösta just på mitt parti.

Jag tillhör de politiker som älskar valkampanjer. Jag har arbetat aktivt i hur många som helst och jag tycker fortfarande att det är lika stimulerande och spännande. Att få ägna all tid och energi att få vara ute bland folk och diskutera politik är fantastiskt. Det är just dessa dagar som man känner nerven i demokratin. Det är nu jag har chansen att argumentera för min sak och be om ditt förtroende att företräda dig under de kommande fyra åren.

Ibland när man ringer på dörren får man beröm, ibland blir man artigt avvisad och då och då får man till och med skäll. Oavsett hur samtalet går tycker jag att det är en fantastisk förmån att få arbeta i ett demokratiskt politiskt system där alla medborgare har rätt och möjlighet att i fria val besluta om hur landet ska styras.

Det är nu som du och alla andra svenskar har möjligheten att förnya förtroendet för den regering som sitter eller bestämma att vi skall slå in på en annan väg. Det argument som inte framförts den 19 september kommer inte att räknas och den valfolder som inte delats ut är helt värdelös efter valdagen.

En bekant skrev på facebook att jag kunde ta det lugnt, för valet var redan så gott som klart och Alliansen kunde känna sig säker. Vederbörande är ursäktad för han har aldrig sysslat med politik men en sak är säker – han har fullkomligt fel!

Idag är det ungefär en femtedel av väljarna som inte bestämt sig för hur de ska rösta. De som ännu inte bestämt sig är också lättrörliga väljare, de kan hoppa på något nytt som verkar spännande och de har som regel inga problem att byta mellan blocken.

Drygt tjugo procent av alla väljare återstår alltså att övertyga. Tänk själv, om alla dessa skulle dras med åt ett och samma håll betyder dagens opinionsmätningar ingenting utan saken kan ta en helt ny vändning. När jag skickat in denna krönika till redaktionen kommer jag att ägna all min vakna tid för att försöka övertyga osäkra väljare om att de skall rösta på mig och mitt parti. Jag hoppas att du också tar chansen och diskuterar politik med släkt, vänner och arbetskamrater nu när fältet ligger öppet. Den 20 september är det sannolikt fyra år innan du får chansen igen.