Integrationsminister Nyamko Sabuni (FP) är en modig politiker. När andra duckar för svåra problem som utanförskap och hedersförtryck vågar Sabuni stå rak i ryggen och tydligt peka ut de mekanismer i samhället som gör att vissa människor aldrig får möjlighet att bli en del av Sverige. Hon synliggör de problem som människor har att ta sig in på arbetsmarknaden. Och hon uppmärksammar att det, trots att det är dolt för de flesta av oss, finns kvinnor som lever under tunga patriarkala reglersystem.

Att våga tala klarspråk om den här typen av svåra frågor är en konst. Speciellt eftersom alla ifrån journalister till politiska motståndare gör sitt bästa för att missförstå och förvränga det Sabuni säger.

Detta var precis vad som skedde när integrationsministern härom veckan släppte sin nya bok "Det nya Sverige, min vision, min väg". I boken berättar hon om hur det var att komma till Sverige som 12-åring från Burundi. Hon presenterar också flera olika förslag för hur vi skall få ett Sverige som är mer tolerant, öppet och välmående. Ett Sverige där alla ska med – på riktigt.

Ett av dessa förslag är att sänka trösklarna för att komma in på arbetsmarknaden. Genom att förenkla regelverk, inrätta fler lärlingsplatser och försöka få fram fler enkla och okvalificerade jobb kan fler få en chans att ta makten över sina egna liv. För även om högre utbildning är viktigt måste vi kunna förstå och acceptera, att det finns människor som varken kan eller vill studera. Till exempel personer som vid vuxen ålder kommer hit ifrån länder och kulturer utan utbildnings- och skoltradition. Men också en massa andra människor med rötterna långt ned i den svenska myllan.

Det tog dock inte lång stund från det att Nyamko Sabunis bok släpptes till råskället började.

"Integrationsministern vill ha en låglönesektor för utlandsfödda med dålig skolunderbyggnad och utbildning", skrev Tidningarnas Telegrambyrå, i en artikel som publicerades i nästan varenda större tidnings nätupplaga. "Nu har hon gjort det igen. Försökt skapa integration genom att straffa invandrarna", skrev Aftonbladets krönikör Martin Ezpeleta.

Saken är bara den att såväl Martin Ezpeleta som TT är ute och cyklar. Lyssnar man på vad Nyamko Sabuni säger, eller läser hennes bok, framgår det tydligt att det varken handlar om att "straffa" invandrare eller skapa någon sorts "B-lag" på arbetsmarknaden. Det statsrådet Sabuni vill göra är att ta tag i frågan om utanförskap och långtidsarbetslöshet på allvar.

Att det är så provocerande att lyfta frågan om en arbetsmarknad även för dem som inte talar perfekt svenska, inte har gått ut grundskolan eller har fullständiga gymnasiebetyg, visar hur snett vi hamnat i Sverige. Jobbdebatten kan inte bara handla om spetskompetens, vidareutbildning och ständigt höjda lönekrav. Det är på tiden att vi också börjar diskutera hur vi kan underlätta för människor utan hög utbildning och lång erfarenhet att hitta ett arbete. Ett sådant sätt Som Sabuni nämner är RUT-avdraget. Ett annat är fler lärlingsutbildningar. För det är – precis som det modiga stadsrådet Nyamko Sabuni säger – bättre att ha ett enkelt jobb med låg lön, än inget alls.