Folkpartiets Jan Björklund är den partiledare som tycks väcka mest känslor av alla – åtminstone hos motståndarna. Invektiven haglar stundtals på ett sätt som inte har någon annan motsvarighet. Björklunds tydlighet som politiker och att han som skolminister utmanat den gamla flumskolan, och därmed stora delar av vänsteretablissemanget, är en av de väsentliga förklaringarna.

Dock gick SVT långt över gränsen när man i gårdagens tv-utfrågning lät en "gatusångare" vräka ur sig otidigheter och plumpheter. Björklund jämställdes med Spaniens dåvarande diktator Franco, påstods egentligen vara Sverigedemokrat och arbeta för att låta barn få stryk i skolan. Det var beundransvärt av Folkpartiledaren att hålla masken och konstatera att "satir skall ju innehålla både grova överdrifter och grova förolämpningar, och det här innehöll ju bäggedera".

Annars var det nog så att Björklund, efter en lite trevande inledning, befann sig på hemmaplan under en stor del av utfrågningen som inte oväntat dominerades av skolfrågorna.

Utfrågarna Mats Knutsson och Anna Hedenmo gjorde en hygglig insats. Men framför allt Hedenmo var alltför bunden vid sina färdigskrivna frågor och hade svårt att lyssna in svaren ordentligt. Det blir en svaghet i den här typen av utfrågning, där lyhördhet i förening med kunskap hos utfrågaren är en förutsättning för att kunna gå djupare med konsekventa följdfrågor.

Björklunds starkaste avsnitt under kvällen gällde den nya gymnasieskolan och ungdomsarbetslösheten. Han fick tillfälle att avliva myten om att den som väljer yrkesutbildning inte kan skaffa sig högskolebehörighet. I själva verket finns valet att antingen avlägga en ren yrkesexamen eller läsa in en högskolebehörighet – vilket ju för övrigt kan ske också senare via vuxenutbildning. Att en tredjedel av eleverna på yrkesinriktade linjer i dag hoppar av sina studier är naturligtvis den tydligaste indikationen på att en ändring varit nödvändig.

Björklund fick också frågan varför företag som McDonalds, som ändå anställer ungdomar, skulle gynnas med sänkta arbetsgivaravgifter för ungdomar under 26 år. Han gav det självklara svaret att man kan inte ha särlagstiftningar för särskilda bolag. Visst har det varit dyrbara ungdomsjobb som kommit till under lågkonjunkturen, men det gäller i princip alla åtgärder under lågkonjunktur och alternativet är ju alltid arbetslöshet. Och att nu, när jobben börjar komma, plötsligt fördubbla arbetsgivaravgiften skulle riskera att ge dramatiska effekter, underströk Björklund.

Burkaförbud i skolan är inte precis någon stor fråga. Men ett fall ligger hos diskimineringsombudsmannen sedan 1,5 år. Inför anklagelser om att eventuellt underblåsa främlingsfientlighet konstaterade Björklund att om han som utbildningsminister inte skulle våga säga något så självklart som att man inte kan få täcka ansiktet i klassrummet, då skulle den rädslan för att säga ifrån vara det som underblåste extremism.

Minst övertygande var FP-ledaren om skattepolitiken, där han på en fråga om varför brytpunkten för statlig skatt skall höjas trasslade in sig i omständliga resonemang. Svaret är ju det enklast tänkbara: höjs inte brytpunkten, tvingas successivt fler och fler med normala inkomster att behöva betala också statlig skatt.