Det kan lätt bli så i valrörelser att kampen mellan regering och opposition uppfattas som en kamp mellan vem som är bäst på att föreslå nya utgifter eller kostnadskrävande reformer. Den statliga kassakistan framstår som nästan obegränsad till sitt innehåll; vad det handlar om är bara vem som är bäst på ösa resurser ur kistan.

Den senaste veckans kapplöpning mellan regering och opposition om vem som är bäst på att sänka skatten för pensionärer kan ju också bidra till uppfattningen att valrörelser främst är en tävling om vem som kan klara att ge de mest vidlyftiga vallöftena.

Mot den bakgrunden är det befriande att de fyra borgerliga allianspartierna i sitt nu presenterade valmanifest understryker vikten av ekonomisk stabilitet och återhämtning. En ansvarsfull ekonomisk politik är i praktiken grunden för en långsiktigt trovärdig reformpoilitik och utvecklad välfärd. I det avseendet är det bara att se sig omkring i omvärlden: de länder som i motsats till Sverige drabbats av svåra underskott tvingas nu till både skattehöjningar och åtstramningar.

Det är också ett sympatiskt drag i valmanifestet att regeringspartierna så tydligt skiljer på vad som är "skarpa" förslag och skall genomföras under det kommande året 2011 och sådana förslag som kan genomföras först på längre sikt under mandatperioden, om ekonomin tillåter. Denna sista reservation är nog så nödvändig, men i allmänhet lätt för politiker att glömma bort i ivern att strö vallöften över väljarna.

Till de skarpa förslagen som skall genomföras hör till exempel den sänkta skatten för pensionärer. Till de reformer som kan genomföras längre fram, om det ekonomiska utrymmet tillåter, hör förslaget om den sänkta restaurangmomsen och ytterligare reformer av inkomstskatten, i form av ännu ett jobbskatteavdrag och en höjning av den så kallade brytpunkten (att gränsen höjs för den som också skall betala statlig skatt).

De ekonomiska prognoserna just nu är ljusa för svensk del. Men regeringen, där Anders Borgs hand tydligt kan märkas, gör klokt i att ta det försiktigt. Vi har precis kommit ur en global ekonomisk kris och längre än till nästa år kan ingen politiker med säkerhet blicka.

Inom kort kommer också den rödgröna oppositionen med sitt valmanifest. Vi lär då får stå ut med några dagar av intensiva räkneövningar mellan partierna och i medierna.

Bortom dessa räkneövningar är dock årets val i hög grad ett värderingsval. Det är viktigt att också de frågorna lyfts fram. Det handlar till exempel om inriktningen på skolan och vilken start vi ger unga människor i livet, en enligt opinionsmätningar allt viktigare fråga för väljarna. Det handlar om människors möjligheter att göra egna val, inom vård, skola och omsorg.

Det handlar också om hur välfärd skapas. Den socialdemokratiske debattören Niklas Nordström efterlyste i veckan att hans parti tydligare måste betona vikten av att det finns en växande kaka att fördela, att det inte räcker med att höja skatter för att bevara välfärden. Det återstår att se om den önskan kan tillgodoses, med två allierade partier där ekonomisk tillväxt aldrig stått särskilt högt i kurs.

GP 27/8 -10