Coop köper varor från omkring 1 300 fabriker i Sydostasien. Flest fabriker finns i Kina, men affärer görs i fler länder. Arbetsmiljö och arbetsvillkor i dessa följs upp.

En del av detta redovisas i företagets hållbarhetsredovisning. I nio av tio fabriker har man upptäckt olika brister i arbetsmiljön, anställda jobbar länge, misstanke om tvångsarbete förekommer och barnarbete har avslöjats. Med de fabriker som inte fyller kraven bryts affärerna, i andra följer man upp förbättringsarbete som behöver göras. Så agerar ett företag som vill ta ansvar.

Coop är inte unikt. Många företag har liknande processer för att öka etiska och humanitära krav på fabriker. Redovisningen av hur detta går är viktiga upplysningar till alla konsumenter.

Det finns också ett antal organisationer som jobbar med att kartlägga arbetsmiljön i den delen av världen. Och organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter har givetvis en roll i detta. Ofta finns ett samband mellan hårda villkor för det civila samhället att verka, begränsningar av fackligt arbete och inskränkningar av demokratiska fri och rättigheter och hur det ser ut på fabriksgolven.

Det är viktigt med vakande ögon på hur människor har det. Och det är viktigt att regeringar och internationella organisationer reagerar när missförhållanden avslöjats. Företag, konsumenter och samhälle kan göra sitt. Kampanjer som fair trade, rena kläder och liknande är viktiga. Rapportering i medier hjälper till att öka medvetenheten och sätta mer press på alla aktörer.

Skälet till att man förlägger produktion till dessa länder är främst att det är ekonomiskt fördelaktigt. Låga kostnader har givetvis ett samband med sådant som löner och arbetsmiljö. Detta konstaterat i vetskap om att teknik och kunnande också är stort i den delen av världen.

Produktionen globaliseras. Den förläggs till flera länder. Ägandet av företagen är också allt mer globalt. Det har också med marknader att göra. Växande ekonomier i till exempel Asien efterfrågar mer. För att kunna göra affärer måste man finnas på plats.

Största moraliska dilemmat finns när det gäller diktaturer. Där mäter världen med olika mått. Ekonomiska giganter som Kina seglar lättare än andra motsvarande länder. Ekonomisk makt ger politisk styrka.

Att låtsas om som att affärer är affärer och inget annat gäller är naivt. Så ser inte världen ut. Med tillgång till information så är det ännu svårare att hävda den ståndpunkten. I fattiga länder finns en samhällsnytta när människor får jobb. Handel mellan nationer främjar fred och samarbete, det är ingen klyscha.

I en mening måste varje företag följa landets lagar, men det finns en målkonflikt mellan affärer och människovärde. Att diskutera denna är viktigt. Och att som Coop öppet redovisa brister och problem för saken framåt. Värst är det när verkligheten förnekas.

Världen kommer närmare. Både i affärer och i vårt vardagsliv.

Vi kan köpa varor från alla jorden hörn. Fler företag har hela världen som arbetsfält. Den typen av problem som Coops hållbarhetsredovisning blottlägger kommer att bli vanligare. Världen ser ut som den gör.

Företagen får ägna sig mer åt både etik och politik fast de kanske inte vill. Den tiden är förbi när affärer bara är just affärer.

$1