GP skrev i går om att Göteborgs rutiner för att skydda sig mot mutor och bestickning har många brister. En genomgång som revisionsfirman Ernst & Young gjort visar detta. Det var tv-programmet Uppdrag granskning som först fäste ögonen på det som pågick inom delar av stadens förvaltning och bolag.

Vad som är muta och bestickning är inte absolut klart. Det finns en zon där etik och lag inte riktigt drar en gräns. I början av juni presenterade Mutbrottsutredningen sina tankar om en skarpare lag. Även om flera hål täpps till, så räcker det inte med att lagen är kraftfull. Räckvidden är begränsad.

Mutor kräver minst två aktörer, en som får och en som ger. De senaste årens avslöjanden har nästan uteslutande kommit när medier rotat i saken. Den egna kontrollen har missat. Göteborg och Uppdrag granskning är ett exempel. Inom Kriminalvården har nyligen avslöjats det man tror är den största muthärvan hittills i en svensk förvaltning. Miljonmutor har betalats ut. Där är det dock egen revision som sett problemet.

Tar man saken vidare till slöseri och vidlyftiga utgifter så har nästan varje kommun där det finns en lokal tidning haft sina skandaler. Tidningen har grävt i bolag, fakturor och förvaltningar. Rutiner och regelverk har sen stramats upp, men det är en evig process. Utbildning, nya rutiner och regler är en del. Professionell extern revision, förtroendemannarevisionen, opposition, förtroendevalda, anställda, medborgare och medier är andra delar. Insynen är viktig. Den är i sig en korrigerande faktor.

Jag tror det behövs många ögon för se. Ändå kommer det inte att räcka. Nya affärer kommer att spelas upp. Strukturella förändringar i kommunerna, där allt fler tjänster köps ger både fler tillfällen för frestelser och ökar behovet av vaksamhet och skolning.

Helena Herlogsson och Dan Brännström, båda verksamma inom revisionsbranschen, diskuterade frågan på GP debatt i går. De pekade på att skärpta regler inte alltid är svaret, utan lyfte fram sådant som tydligare ansvar, transparens och företagskultur för att hålla mutkulturen stången.

De har en poäng, men när det handlar om stora ekonomiska värden måste det finnas kraft i lagen också. Det är inte de goda som är problemet, utan de som ger sig ut på muthavet. De gör det alltid i medvetande om risker och möjliga förtjänster. Upptäcktsrisken måste därför öka och kostnaden vid avslöjanden måste bli större.

Offentlighetsprincipen gör det lättare att se in, medan det på den privata sidan är svårare att få fram information. Där bygger det ofta på att det finns personer som vågar berätta. Mutbrottsutredningen lyfter fram skyddet för uppgiftslämnare som man menar är för svagt. Till exempel meddelarskyddet i privat sektor behöver uppgraderas. Det är en viktig strukturell förbättring.

Den effektivaste revisionen är offentlighet. Den är också oslagbar som korrigeringsmedel – förutsatt att de som granskas verkligen bryr sig om opinionen. När det gäller offentlig sektor handlar det om skattebetalarnas pengar. Mutor och bestickning sätter marknadsekonomin ur spel. Det saknas inte skäl för mer engagemang.

Även om Sverige rankas bland de minst korrumperade så betyder verkligen inte det att vi är förskonade. Toleransen inom näringslivet för mutor ökar och SOM-institutets siffror antyder en växande oro bland vanligt folk för korruption. Korruption rankas i 2009 års undersökning i samma klass som rädsla för terrorism.

Korruption kan knäcka mycket av det goda i ett samhälle.