Det började i Stockholms län och sprider sig snabbt över landet. Till hösten skall Malmö bli tryggare när 30 frivilliga poliser, som inte är poliser, börjar patrullera gatorna. Sen kan Göteborg stå på tur. Kommunalrådet Dario Espiga (S) vill ha ”något liknande” och polismästare Lars Klevensparr utreder hur det i så fall skall gå till.

Några särskilda befogenheter får ”extrapoliserna” av allt att döma inte – utöver varje människas rätt att förhindra pågående brott utan att använda mer våld än vad som kan försvaras som nödvärn.

Men på ”extrapolisernas” västar, ständigt dessa västar, står det ”polisen volontär”, vilket antyder befogenheter som inte finns. Och Malmöpolisens kommentarer fördjupar osäkerheten.

– Volontärerna kan ... vara ute på festivaler och röra sig i vimlet. Då är det mycket folk ute och stor risk för ficktjuvar, säger Martin Åkesson, tillförordnad stabschef till Sydsvenskan.

”Röra sig i vimlet” låter oskyldigt. Men i Södertälje nämns även ”knacka dörr” som en uppgift för polisvolontärerna. Det är att delta i polisens utredningsarbete. Så var går gränsen för uppdrag utan befogenheter? Och hur skall domstolarna bedöma entusiastiska polisvolontärer som i stundens hetta överskridit sina obefintliga befogenheter?

Nej, det är bäst att dämma i bäcken och låta polisen vara poliser. Förtäta inte snårskogen av halv- och kvartspoliser. Den behöver snarare gallras.

Vi har ju redan skyddsvakter, ordningsvakter, väktare, dörrvakter, butiksvakter/butiksvärdar, parkeringsvakter och biljettkontrollörer i kollektivtrafiken. Alla är de försedda med befogenheter mellan polisens och den vanlige medborgarens. Därtill har vi organiserade och improviserade medborgargarden utan skymten av polisliknande befogenheter – från fullständigt fredliga ”farsor och morsor på stan” och ungdomarnas ”Lugna gatan” till mer diffusa sammanslutningar som nattetid håller efter inbrottstjuvar i småsamhällen där polisen sällan visar sig.

Fler poliser var ett av Alliansens vallöften 2006. Och fler poliser har det blivit. Målet 20 000 poliser nås i år. Det är bra. Ändå behövs komplement. Polisen varken kan eller bör räcka till för varje ordnings- och kontrollbehov. Men i stället för att införa amatörpoliser behöver kvaliteten höjas på de yrkesgrupper som kompletterar polisen.

Ur medborgarnas synvinkel är snårskogen av halv- och kvartspoliser fullständigt oöverskådlig. Den som blir stoppad, utfrågad, kontrollerad vet nästan aldrig med vilka befogenheter detta sker. Följaktligen råder ett slags otydlighetens rättsosäkerhet.

Detta kan rättas till genom att staten gallrar bland yrkesgrupper och titlar med polisliknande befogenheter och skärper både antagnings- och utbildningskraven. Viktigast är dock att inte göra ont värre genom att accepterar en växande gråzon där det är oklart vem som är polis och vem som inte är det. Och självklart bör polisen inte bidra till ytterligare förvirringen genom att låta volontärer i ett slags polisuniformer (västar) representera polismakten.

$1