Blandstad skapar liv Ledare 3/3:
Det går nästan alltid att bevara äldre bebyggelse. Om man vill. Det visar en utställning på Stadsmuseet.
Relaterat
Hus och kvarter från olika tidsepoker skapar spännande och intressanta miljöer, där olika typer av människor kan leva sida vid sida och olika sorters verksamheter kan frodas.
Byggs inget nytt så tappar man bort framtiden. Jämnas allt för många äldre fastigheter med marken förlorar staden sin själ och sin historia.
Det är framförallt det senare som varit ett problem i Göteborg. Stadsdel efter stadsdel har i princip raderats ut, och i såväl Landala som Olskroken och Annedal finns knappt några spår kvar av det som fanns före det att 60- och 70-talets grävskopor drog fram. Inte ens gatorna och gränderna fick finnas kvar.
En stadsdel som dock klarade sig någorlunda är Haga. Det är ingen slump. Att Haga fick behålla sina kvarter och i alla fall en del av de vackra gamla husen, beror på att många människor slogs för att rädda det som räddas kunde. Genom samverkan och olika former av nätverk lyckades Hagaborna se till att ett 60-tal hus bevarades. En viktig aspekt var också att man fick statligt stöd och att riksantikvarieämbetet såg till att det riktades förmånliga ”tilläggslån” mot bevarandeprojektet.
Slutsatsen är enkel. Det går nästan alltid att bevara äldre bebyggelse. Om man vill.
Samma slutsats kan man dra av renoveringen av kvarteret Oktanten i Majorna. Det var meningen att det 120 år gamla huset skulle rivas. Fastigheten var ordentligt nedgången och stod under flera år obebodd. Men efter många turer och en idog kamp från föreningen Husvärnets sida, kom kommunen till slut överens med fastighetsägaren JM om att en restaurering skulle ske. I dag är huset varsamt renoverat och i närapå originalskick.
Historien om Haga så väl som den om Oktanten kan man för närvarande ta del av i en utställning på Göteborgs Stadsmuseum. Och en förhoppning hos många när det gäller rivning av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse är just att det skall tillhöra historien. Men så är det inte.
Utställningens tredje del handlar om södra Gårda. Och om hur otidsenligt det faktiskt är att riva de gamla husen som minner om det ursprungliga Gårda för att bygga P-hus när det finns bättre lösningar.
Måns Almered bor i det rivningshotade kvarteret, och vill att det skall få stå kvar. Han vill dock inte kalla sig aktivist.
– Jag vill inte vara en sådan som bara säger nej och stopp. Men nu går det att få både och säger han, och hänvisar till det förslag som föreningen Yimby, som arbetar för att utveckla Göteborg till en tät blandstad, lämnat som yttrande till Stadsbyggnadskontoret.
Yimbys förslag går bland annat ut på att man låter de äldre husen stå kvar och bygger ett P-hus längs med leden. P-huset fungerar därmed också som bullerbarriär.
Med utgångspunkt från att vi lever 2010 och inte 1970 borde politikerna vara eld och lågor över Yimbys förslag. En del av dem är det faktiskt också. Och som det ser ut nu håller frågan om att riva i Gårda bli allt mer politiskt omöjlig. Socialdemokraterna (som är de som hårdast drivit på för att riva) är tydligt stressade. Det är svårt att gå emot sina väljare strax före ett val. Med all säkerhet kommer beslutet om Gårda återigen att bli bordlagt den 9 mars. Kanske till efter valet?
3/3 -10






















Gör ditt val och köp här

