Snart smälter snön. Och med smältvattnet brukar även efterklokheten rinna bort i rännstenarna. Vi glömmer att vi borde varit bättre förberedda. Och så står vi där lika oförberedda nästa snövinter, och nästa ...

En politiker som tillåter sig att glömma helt ogenerat är Miljöpartiets språkrör Peter Eriksson. I och för sig är hans analys riktig: De senaste dagarnas kaos i tågtrafiken beror, förutom på snö och kyla, på åratal av eftersatt underhåll.

Men av detta drar Eriksson en märklig slutsats:

– Med en rödgrön regering går tågen oftare, bättre och snabbare.

Om detta stämde borde vi redan vara framme vid målet eller åtminstone på god väg. Peter Eriksson och hans Miljöparti gjorde upp med Socialdemokraterna om anslaget till järnvägsunderhåll under två mandatperioder fram till regeringsskiftet 2006. Två mandatperioder är åtta år är 16 budgetar.

Men när Peter Eriksson kunde göra det han nu kräver av andra, och dessutom hade konjunkturen på sin sida, så gjorde han det inte. I stället är det alliansregeringen och infrastrukturminister Åsa Torstensson (C) som trots lågkonjunktur ökat anslaget till järnvägsunderhåll med närmare en tredjedel. Det räcker förmodligen inte. Men det är åtminstone en början. Det borde till och med Peter Eriksson kunna medge.

Och i stället för att glömma vinterns vedermödor fortast möjligt kan årets efterklokhet vändas till framsynthet.

När taken störtar in på sporthall efter sporthall och när samtliga skolor, fritidsgårdar, bibliotek, och idrottshallar i Mölndal, Kållered och Lindome stängs av fruktan för fler ras borde åtminstone tre slutsatser dras.

För det första: Skotta taken tidigare nästa gång.

För det andra: Kontrollera och förstärk tak så att de tål inte bara en normalvinter utan även en snövinter. Vi vet ju att ungefär var tionde vinter bär med sig extra mycket snö.

För det tredje: Bygg inte fler hus med platta eller nästan platta tak. Det är ingen slump att tidigare generationer inte byggde hus med platta tak.

Ett sluttande tak är lättare att skotta och när solen börjar gassa rinner smältvattnet av i stället för att tränga igenom sprickor i takbeläggningen och orsaka dyrbara vattenskador. Det är bara i ett mycket kort perspektiv som platta tak är billigare än riktiga tak.

Även Banverket behöver lära sig att skotta. Det innebär inte att järnvägar och annan kollektivtrafik skall klara alla väder. Det går inte att ha ständig beredskap för tioårsvintrar.

Men klarar kollektivtrafiken en vanlig vinter lindras konsekvenserna även när vintern blir extrem. Dit är det emellertid långt. Varken Västtrafik eller SJ kan garantera att tidtabellen hålls en helt vanlig vinterdag med lätt snöfall och några minusgrader.

Mycket av problemet handlar om bristande underhåll, men inte allt. En annan del av problemet har sitt ursprung i att tågtrafiken blivit tätare utan att kapaciteten på spåren förbättras. Det behövs nya ställverk och signaler men också fler spår.

Så har också många tågresenärer mellan Stockholm och Göteborg de senaste dagarna haft anledning beklaga hur Lerums kommun blockerar en utbyggnad av Västra stambanan.

GP 26/2 -10