Svenska politiker säger klokt nog nej. Men i Frankrike förbjuds troligen kvinnor att bära heltäckande slöja – burka eller niqab. I Danmark backar regeringen från burkaförbud men vill införa ett poängsystem för utlänningar som söker permanent uppehållstillstånd. Rätt värderingar skall leda till högre poäng och snabbare tillstånd att stanna.

– De som inte vill tillägna sig våra värderingar ska heller inte vara här, förklarade Danmarks liberale statsminister Lars Lökke Rasmussen i ett GP-reportage den 27 januari. Men vilka värderingar är våra värderingar?

I Frankrike motiveras ett slöjförbud på ungefär samma sätt:

– Det handlar om att befria de tjejer och kvinnor som inte får klä sig, älska eller idrotta som de vill, säger den kommunistiske parlamentsledamoten André Gerin till GP. Gerin ledde parlamentskommissionen som föreslog förbud mot heltäckande slöja på allmän plats – som sjukhus, bussar och tunnelbana. Befrielse genom bestraffning således.

Av detta skulle man kunna dra två slutsatser. Dels att burka och niqab är ett mycket stort samhällsproblem. Dels att ett förbud behövs av tvingande humanitära skäl – för att befria kvinnor som hålls fångna mot sin vilja. Båda slutsatserna är felaktiga – helt eller delvis.

Av Frankrikes fem miljoner muslimer beräknas omkring 2 000 bära heltäckande slöja. Det är ett påtagligt litet problem för att motivera drastiska inskränkningar i medborgarnas mänskliga rättigheter. Om det ens är ett problem. Och vill vi verkligen ha en omvänd sedlighetspolis i Europa? I Iran jagas kvinnor som visar håret. I Frankrike skulle sedlighetens väktare ingripa mot kvinnor som inte visar ansiktet.

Och att förbjuda slöjan innebär inte med självklarhet att kvinnor befrias. Av de 100 till 200 kvinnor i Danmark som bär niqab tros ungefär hälften vara danskor som konverterat till islam. De har valt utanförskap som identitet, vilket inte så få gör. Några föredrar att tillhöra extrema politiska partier eller religiösa sekter, andra äter bara viss mat eller sätter sin lit till mediciner som vetenskapen anser vara bluff.

Räknar vi bort alla minoriteter kanske majoriteten inte är så vanlig som vi vill tro. Bäst är att lämna människor i fred. De som valt utanförskap förväntar sig att bli mobbade och förtryckta. Förment befrielse för den avvikandes eget bästa tenderar att bli kontraproduktiv – utanförskapet motiveras och förstärks. Klyftorna vidgas.

Burka och niqab uttrycker en motbjudande kvinnosyn. Tvång skall bekämpas. För det har vi lagar som räcker långt. Men demokrati och yttrandefrihet, möjligheten att välja jämställdhet framför underordning räcker längre. Lika lite som jag förespråkar tvångsmatning av människor som av ideologiska skäl undernär sig själva genom att bara äta fallfrukt vill jag slita slöjan av någon som kräver att få bära den som en markering av identitet och tillhörighet.

Sen är det en annan sak att extrema livsval får konsekvenser. Den som inte kan legitimera sig blir socialt handikappad. I skolan liksom på jobbet och arbetsförmedlingen kan heltäckande slöja aldrig vara en rättighet. Tolerans är ingen envägskommunikation. Tolerans innebär att man möts på ett för alla parter rimligt sätt. Det är bara privatlivet som är vars och ens privatsak.