Relativt ofta kan vi ta del av olika mediers kartläggningar av högerextremismen och de invandrarfientliga nätverk som finns företrädesvis i södra Sverige, men också på många andra håll runt om i landet. Det är bra. Att nazismen skall hållas kort och motarbetas är hela det demokratiska samhället överens om.

Vad som däremot inte verkar vara lika självklart för många är att vänsterextrema grupper, som är lika totalitära, och lika benägna att ta till hot och våld, bör ifrågasättas på samma sätt. Kanske är det också därför artikelserier likt den GP publicerat de senaste dagarna är så ovanliga.

Artiklarna, skrivna av tidningens journalister Per Nygren och Daniel Olsson, visar hur bland annat Afa och Revolutionära fronten avänder sig av hot, våld, skadegörelse och förtal för att få fram sitt budskap.

De senaste tre åren har de vänsterextrema organisationerna i Västsverige gjort sig skyldiga till minst 180 brott mot meningsmotståndare. Och inte bara mot dem. I flera fall har helt oskyldiga anhöriga till personer som befinner sig långt ute på den politiska högerkanten råkat illa ut. Mammor och pappor, far- och morföräldrar och partners.

I en intervju i en av artiklarna säger en 26-åring som varit engagerad i en antifa- scistisk rörelse och många gånger använt sig av politiskt våld, att han är stolt över sina gärningar. Han berättar också att han blev inspirerad av att se på när en bil tillhörande en person som då drev en nazistisk bokhandel blev förstörd.

Den unge mannen tycker alltså att våld och brott är ett bra sätt att uttrycka sina politiska åsikter på. Med andra ord är han inte ett dugg bättre än nazisterna. För är det något som kännertecknar nazister så är det väl just hur de romantiserar våld och aggressivt beteende, och hur de inte kan hantera att människor är och tycker annorlunda. Högerextremism och vänsterextremism är med andra ord bara olika sidor av samma mynt. Och varken det ena eller det andra är önskvärt i vårt samhälle.

Problemet med vänsterextremismen är dock att den åsikten inte alltid delas av det etablerade samhället. I stället finns det en tendens hos den ”vanliga” vänstern att försöka avdramatisera de aktioner som som bland annat Afa tagit på sig ansvaret för. Det talas om att det bara handlar om ”engagerade ungdomar” som egentligen ”vill väl” och man ursäktar våldet med att det är samhällets, polisens eller politikernas fel.

Aldrig Afa-medlemmarnas eget. Hade vuxenvärlden bara lyssnat så hade det inte blivit så som det blev. Ett bra exempel är hur det lät efter Göteborgskravallerna.

Det är på tiden att de som inte förstått allvaret öppnar ögonen. Det här handlar inte om några snälla små dunungar som bara är ute efter att säga vad de tycker.

Det här handlar om ligister utan respekt för det demokratiska samhället och de spelregler som gäller här. Som tagit i sina egna händer att motabeta den grundlag som säger att alla människor i Sverige har rätt att yttra sin politiska åsikt. Även om åsikten må vara aldrig så obehaglig.

Häromdagen lovade biträdande länspolismästare Klas Friberg i GP att polisen i Västra Götaland skall bli bättre på att agera mot politiskt våld. Det får man hoppas. För ingen skall behöva bli vare sig misshandlad eller få sitt hus nedsprejat för att man tycker det ena eller andra.

$1