Det är svårt att spå – särskilt om framtiden. Inför folkomröstningen den 14 september 2003 om att byta kronan mot euro, handlade valdebatten mest om vad ja- respektive nej-sidan förmodade skulle ske. Drygt sex år senare tycks båda sidor haft lika fel.

Hur det gick för Sverige utan euro redovisade några forskare inför riksdagens EU-nämnd i onsdags.

I kampanjen varnade ja-sidan med stöd av EMU-utredningen för att Sverige skulle förlora politiskt inflytande om nej-sidan vann. Men så blev det inte:

– Vi är inte ute i kylan. Om det finns en inställning att Sverige är fripassagerare på eurosamarbetet så har man lyckats kompensera det med samarbetsvilja, säger docent Daniel Naurin till DN.

Naurin har följt förhandlingsprocessen i EU under flera år och intervjuat drygt 600 topptjänstemän från samtliga medlemsländer. Hans slutsats är att Sverige, Danmark och Storbritannien är populära att samarbeta med. Inget av dessa länder har bytt till euro.

Så långt fick alltså nej-sidan rätt. Att Sverige behöll kronan resulterade inte i stora politiska nackdelar.

Nej-sidan hänvisade också till EMU-utredningen när man hävdade att euron inte skulle få någon påtagligt positiv effekt på handeln mellan euroländerna. Det var fel. Ja-sidan har fått rätt med råge.

Enligt professorn i nationalekonomi Harry Flam har handelsutbytet inom euroområdet blivit 10 till 30 procent större än handelsutbytet utanför euroområdet. Och, tillägger Flam:

– Euroländerna har blivit en attraktivare handelspartner. Amerikanska företag lägger sina företag i euroområdet som blir en plattform för handeln med omgivande länder.

Att handeln växer när hinder för handel tas bort är egentligen självklart. Med samma resonemang borde det vara en självklar insikt att handelshinder är särskilt besvärande för små extremt handels- och exportberoende länder i Europas utkant – som Sverige.

Konsekvenserna av Sveriges nej till euron tydliggörs av växelkursens snabba svängningar. Under 2009 har en euro som lägst noterats till 10:06 kronor och som högst till 11:65 kronor, enligt Riksbankens statistik. För svenska företag som importerar och/eller exporterar till euroområdet ökar stora kursvariationer risken för förlustaffärer.

Stora företag kan begränsa riskerna genom att hålla sig med egna valutaavdelningar. Mindre företag kan valutasäkra i banken, men det är dyrt och undanröjer inte hela valutarisken.

Det är svårt att se ekonomiska fördelar med att behålla kronan som inte vida övervägs av fördelarna med att övergå till euro. Att Sverige i ekonomisk kris skulle kunna driva en helt annan ekonomisk politik än euroländerna är en illusion. Inte minst den pågående finansiella och ekonomiska krisen visar hur viktigt det är att EU-länderna samarbetar tätt om den ekonomiska politiken.

Sverige mår inte dåligt av kronan. Men erfarenheten av sex år utan euro visar att Sverige skulle må bättre med euro. Och ytterst handlar eurosamarbetet inte om nationalekonomi utan om välfärdspolitik eftersom ett ökat handelsutbyte genererar jobb, inkomster och skatter.

GP 7/12 -09