Ljuset dämpas. En kvinna spelar på ett skrälligt elpiano och sjunger gällt på ett språk som ljudanläggningen gör sitt bästa för att mystifiera. Men mot slutet låter det dock som engelska och texten tycks handla om att inte vara orolig.

Så talar en annan kvinna från scenens dunkel: "Mamma byggde landet", säger hon.

Alla partier har sina ritualer. Till Socialdemokraternas hör påståendet, "Vi byggde landet". Det röjer en berättigad stolthet över det förflutna. Men också en svårighet att släppa taget om forna stordåd.

Socialdemokraternas partikongress skall handla om framtiden. Då är arvet problematiskt. Det socialdemokratiska bygget stod ju på sätt och vis färdigt med miljonprogrammets betongförorter och en gymnasieskola som skulle göra alla redo för universitetet.

När Mona Sahlin invigningstalar öser hon "må bra-ord" över delegater och åhörare:

– Vi viker inte en tum, arbete åt alla.

Och självklart är allt dåligt, utom vädret, Moderaternas fel.

Sahlin är tydlig på ett mycket otydligt sätt. Varje tänkbart gott ändamål skall få mer pengar. Men när och hur går hon inte närmare in på. Hårda fakta i Mona Sahlins regeringsalternativ är än så länge höjda skatter på arbete, inte så mycket mer.

Exempelvis kan man fråga sig till vilket gagn arbetsförmedlingarna skall döpas om till kompetensförmedlingar? Blir det något annat resultat än en räkning från reklamfirman som designar de nya skyltarna och loggan till allt papper och alla kuvert som måste bytas ut?

Självklart får vi också höra att vård skall ges efter behov. Som exempel på motsatsen nämner hon ett sjukhus där en privat hjärtmottagning hyrt in sig. Där kan den som betalar 100 000 kronor i stället för att stå sex månader i kö få hjälp med arytmiproblem.

Det är illa – för den som inte har 100 000 kronor och därför måste vara rädd i sex månader när hjärtat tappar rytmen. Men inte ens Mona Sahlin kan förbjuda människor som har pengar att använda dem. Enda sättet att komma åt denna orättvisa är att korta kön så att den privata hjärtmottagningen förlorar sina kunder.

Men att korta köer i vården har aldrig varit Socialdemokraternas bästa gren. Hur mycket enklare är det inte att prata i vädret?

En av de hetaste frågorna på kongressen väntas bli om friskolor skall få ge vinst åt sina ägare. Socialdemokraterna är splittrade. Några anser att vinst bör vara tillåten om kvalitetskraven är höga nog. Andra kämpar för att det inte skall vara tillåtet att ta ut vinst från skattefinansierad verksamhet.

På en presskonferens i går förklarade Mona Sahlin att hon anser att vinst åt ägarna inte är ett problem om kvalitetskraven uppfylls. Det är klokt. Frågan är vad kongressen anser.

Friskolor, med eller utan vinstintresse, och kommunala skolor skall ha lika villkor. Går en skola som uppfyller alla krav med vinst, så är vinsten är ett politiskt problem. Men inte som socialdemokraterna gärna framställer det.

Problemet är att det kommunala alternativet uppenbarligen är onödigt dyrt för skattebetalarna och för dåligt för eleverna – som byter när de får chansen.

GP 29/10 -09