FredrikTenfält|Var finns statens insats?
Det lät som klappat och klart med statens pengar till tunnlar och vägar i Göteborg. Men kanske är det inte klart – och i varje fall skall det förhandlas först. GP:s Fredrik Tenfält reder ut det som går att redas ut.
Relaterat
Artikelserie
- Tidigare krönikor
- Vaccinering i brödköerna 2009-09-03
- Lärdomar av finanskrisen? 2009-09-22
För några veckor sedan jublade de göteborgska och västsvenska politikerna. Med hjälp av trängselskatt runt Göteborg skulle bygget av Marieholmstunneln, Västlänken (tågtunneln under centrala Göteborg) och alla trafikinvesteringarna för kollektivtrafikvisionen K 2020 vara i hamn.
Trängselskatten skulle tillsammans med regionala bidrag och banavgifter ge 15 miljarder kronor enligt en hastigt framtagen kalkyl av den statlige utredaren Hans Rode. Sedan skulle staten ställa upp med motsvarande belopp. 30 miljarder kronor sammanlagt.
Det lät som klappat och klart.
Nu låter det emellertid annorlunda. I gårdagens GP konstaterade ansvariga ministern Åsa Torstensson (C) visserligen att det är ”ett intressant initiativ” som tagits i Västsverige. Men några extra pengar från regeringen blir det inte. Den redan tidigare lagda ramen för transportsektorn är vad som gäller. Projekten i Västsverige får konkurrera med alla andra projekt. Den infrastrukturproposition Torstensson presenterade under gårdagen innebär inte några förändringar.
Åsa Torstensson anser att hon varit mycket tydlig med att det inte blir några extra statliga pengar till Göteborgspaketet. Det väcker förvåning bland göteborgska och västsvenska politiker. Där tycker man sig ha fått ganska tydliga underhandsbesked om att klarar Göteborg och regionen sitt, då ställer staten upp med sitt.
Regionrådet Kent Johansson (C), som är ansvarig för infrastrukturfrågorna i regionen, säger dock när jag pratar med honom att han är obruten optimist.
– Jag uppfattar Åsa Torstenssons uttalande som en förhandlingsposition. Om hon skulle säga något annat skulle hon snabbt ha på sig folk från hela landet med krav på extrapengar. Men vår förhandlingsposition är att det behövs extrapengar. Dels handlar det om det här projektets stora betydelse för trafiksystem långt utanför Göteborg, men dels också om att det måste finnas kvarvarande utrymme för andra angelägna satsningar.
– Man skall också komma ihåg att statens verkliga insats inte alls är de här 15 bruttomiljarderna. Marieholmstunnelns finansiering via avgifter är redan klar. I går kom regeringen med 1,5 miljarder extra till väg- och järnvägssatsningar. Det lättar också på trycket när det gäller kvarvarande investeringar. Jag upplever det som fullt möjligt att genom resonemang ta oss fram i den här frågan.
Kent Johansson säger sig inte heller vara orolig för att Västlänken, kostnadsberäknad till 16 miljarder kronor, riskerar att placeras mycket sent i Banverkets investeringsplan för att ge så liten kostnadspåverkan som möjligt.
– Man kan inte manipulera på det sättet. Det här paketet förutsätter att projekten genomförs i en bestämd teknisk ordning.
I mitten på nästa vecka skall Johansson tillsammans med bland andra kommunalråden Anneli Hulthén (S) och Jan Hallberg (M) träffa representanter för infrastruktur- och finansdepartementen. Då börjar förhandlingsspelet.
Men tills vidare är frågetecknen sannerligen många. Några slutgiltiga kalkyler för trängselavgifterna och deras storlek finns ännu inte framme. Än mindre en praktisk utformning av systemet med klarlagda konsekvenser för trafikanterna. Till detta kommer oklarheten om vad staten egentligen är beredd att satsa.
Ju förr frågetecknen rätas ut, desto bättre. Än är finansieringen av Västlänken inte i hamn.























Gör ditt val och köp här

