Den som tittade på svenska tv-serier för bara några decennier sedan kunde le överseende åt när poliser drog vapen eller kriminella ägnade sig åt skottlossning. Det var mest lite tafatta försök att översätta amerikanska förhållanden till svensk verklighet.

I dag är situationen annorlunda. Allt fler vapen är i omlopp i samhället, skottlossningar på öppen gata har blivit ett återkommande fenomen. Det gäller numera inte ens bara i storstäderna, även om de varit mest utsatta. Så sent som i somras drabbades Göteborg på bara några veckor från midsommar och framåt av 15-talet skottlossningar och en dödsskjutning. Det var ett rent under att inte oskyldiga förbipasserande drabbades. Under hösten har rapporter om skottlossningar fortsatt. Så sent som för bara några veckor sedan anhölls en person som ägnat sig åt att provskjuta en Kalasjnikov i ett skogsparti i Rannebergen.

Var kommer alla vapen ifrån? I första hand från västra Balkan, anser polis och tullare som sedan förra året på regeringens uppdrag inlett och fördjupat ett samarbete för att komma åt vapenbrott. I går lämnade de en rapport till justitieminister Beatrice Ask (M) som lagt ut uppdraget på dem. Som mest har 300-talet poliser och 200-talet tullare varit involverade i aktioner för att komma åt illegala vapen. Åtminstone ett 50-tal vapen kunde beslagtas i samband med försök till insmuggling.

Men någon storskalig smuggling verkar det inte vara fråga om, tror tull och polis. Det handlar snarare om droppvis insmuggling av enstaka vapen, ofta i samband med annan kriminalitet som exempelvis narkotikabrott. Småskaligheten gör det svårare att komma åt den illegala införseln. Men, noterar polisen, efterfrågan på illegala vapen ökar. Kriminella gäng tenderar i ökad utsträckning att beväpna sig. Därmed ökar risken för skottlossningar på öppen gata, dödsskjutningar och att även tredje man drabbas.

Fortsatt kamp mot de illegala vapnen är grundläggande för att komma till rätta med våld och kriminalitet i samhället. Den kampen måste föras på flera plan. En fortsatt samverkan mellan polis och tull i landet och över gränserna är i det sammanhanget viktig. Initiativet från regeringen har redan börjat bära frukt. Men det räcker inte. Ett länge omdiskuterat problem är de låga straffsatserna för vapenbrott, och domstolarnas tillämpning av dessa. Där kom regeringen med en proposition i våras och dessutom tillsattes en utredning i samförstånd över blockgränsen för att se över frågan om telefonavlyssning vid misstänkta grova vapenbrott. Regeringen förbereder också en allmän vapenamnesti nästa år.

Kampen förs på flera fronter. Men politikerna har varit sent ute och det är uppenbart att tempot måste höjas ytterligare. Beväpningen av kriminella måste stoppas.

GP 31/10 -12