Krigen i Syrien och Afghanistan medför att antalet flyktingar som söker asyl i Sverige stiger kraftigt. Till och med september ökade antalet asylansökningar med 48 procent till 29 713. Uppdelat på ursprungsländer toppas listan av 4 229 syrier, 3 824 somalier och 3 478 afghaner. Under samma period avgjordes 25 354 asylärenden varvid 7 496 sökande fick uppehållstillstånd.

Fortsätter krigen beräknar Migrationsverket att Sverige kommer att ta emot 1 100 till 1 300 asylsökande varje vecka, flertalet från Syrien. Därtill väntas 15 000 till 20 000 somalier till Sverige de närmaste två åren när kraven för familjeåterförening mildras. Tidigare krävdes av svenska myndigheter godkänt pass – som för många somalier i afrikanska flyktingläger var omöjligt att få. Nu räcker DNA som bevis för nära släktskap.

Så ser asylinvandringen ut, formulerad som statistik från Migrationsverket. Självklart innebär detta en belastning för Sverige, åtminstone på kort sikt. På längre sikt skulle den svenska välfärden inte fungera utan invandrare och invandrares barn. Dagens Nyheter konstaterade i en artikel den första oktober att nästan en fjärdedel av alla som arbetar i Stockholms läns landsting har utländsk bakgrund. Av 600 nyanställda det senaste året är tre fjärdedelar invandrare.

De invandrare som i dag har svårt att komma in i det svenska samhället kommer så småningom att bära upp det. Vilket inte hindrar att det finns omedelbara integrationsproblem som kanske kan lösas på ett bättre sätt. Så bostadsfrågan. Enligt lagen om eget boende (EBO) från 1994 får asylsökande bosätta sig var de vill. Det var vackert tänkt, men fungerar illa i kombination med bostadsbrist och problemtyngda förorter med många långtidsarbetslösa nyinvandrade.

Cirka 40 000 personer är inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem. 40 procent har valt eget boende. "Alla är inneboende, många flyttar runt", konstaterade Boverket i en undersökning 2008. I bästa fall innebär eget boende att flytta runt hos släktingar och vänner, i värsta fall är det tillfälligt tak över huvudet mot svart betalning.

EBO tycks i många fall göra vägen till arbete och egen försörjning längre än vad som var tänkt. Då är det inte orimligt att avskaffa EBO, så att den som lever på etableringsstöd som motprestation måste bosätta sig där det finns lediga lägenheter, där skolorna inte redan är överfulla och där det eventuellt även är lättare att få ett jobb eller åtminstone en praktikplats.