Allt ivrigare letar Socialdemokraterna efter en formulering som ser ut som ett förbud mot vinster i välfärden utan att vara det. Bland partiets gräsrötter växer kraven på vinstförbud och nästa år är det partikongress. Beslutar kongressen att kräva vinstförbud har ideologin besegrat förnuftet.

Socialdemokraterna i Göteborg vill "så långt det är möjligt förhindra vinstuttag". Vad detta betyder i praktiken blev inte lättare att förstå sedan partiets ordförande i Göteborg, Anna Johansson, i en tv-intervju efter beslutet förklarat:

– Jag vill inte vara den politiker som i nästa valrörelse står utanför en skola och säger att den skall stängas.

Men så blir det. Förhindras vinstuttag i offentlig sektor kommer ett mycket stort antal skolor, vårdcentraler, läkarmottagningar, äldreboenden och förskolor att tvingas slå igen.

Men givetvis är inte hänsyn till Socialdemokraternas valrörelse det avgörande argumentet för vinster i välfärden.

Det helt avgörande argumentet är att vinst stimulerar entreprenörer att ge sig in i och utveckla den offentliga sektorn. Det behövs. Vård, skola och omsorg kostar kommuner och landsting drygt 600 miljarder kronor om året. Behoven kommer inte att minska, snarare öka. Säkerligen behövs mer pengar men också mer vård, skola och omsorg för pengarna. Fem procents effektivisering är lika mycket värd som 30 nya skattemiljarder!

Alltså letar den socialdemokratiska partiledningen efter ett kryphål genom den egna ideologin. Ardalan Shekarabi (S) föreslår på DN Debatt en kombination av skarpa kvalitetskrav, vinsttak och vetorätt för kommunerna. Förslaget passar partiets vånda som hand i handske.

Men varför krångla till det? Förmår ett privat välfärdsföretag vinna en upphandling och ta ut anmärkningsvärd hög vinst kan det bero på två omständigheter. Antingen brister kommunens upphandling och kontroll eller så är kommunens egen verksamhet för dyr och ineffektiv. Det senare alternativet diskuteras alltför sällan.

Sköter kommunerna upphandling och kontroll av välfärdstjänster på ett professionellt sätt kan de privata välfärdsföretagen inte ta ut orimligt höga vinster. Görs motsvarande i den kommunala verksamheten kan orimligt höga kostnader identifieras och kapas.

GP 6/10 -12