Chalmers läxhjälp, som barn i Biskopsgården, Bergsjön och Hammarkullen får ta del av alldeles gratis, är en lysande satsning. Hjälpsamma, kunniga och motiverade studenter bistår eleverna på ett antal utvalda skolor och hjälper dem med exempelvis matte och naturkunskap. Samtidigt kan chalmeristerna också bli förebilder för unga i särskilt stort behov av sådana.

Men Chalmers är inte den enda aktören på läxhjälpsområdet.

Det finns fler ideella organisationer som gör riktade satsningar för att hjälpa elever i utsatta områden. Röda korset, hyresgästförningen och den ideella stiftelsen Läxhjälpen är andra exempel på aktörer som engagerat sig för att erbjuda kunskapsstöd på exempelvis bibliotek i nordöstra Göteborg.

Bakom satsningarna står i flera fall olika företag, som mer eller mindre anonyma finansiärer.

Att denna verksamhet skulle väcka ont blod finns inte på kartan, tvärtom. Ingen skulle väcka tanken att det skulle vara orättvist att Olle i på Sjumilaskolan får mattehjälp av en Chalmerist.

Annat blir det om Olle på Askimsskolan, som också har kämpigt med matten och inte har någon chalmerist att gå till, har en mamma som köpt sonen hjälp. Att föräldrarna jobbar heltid, har svårt att hinna med och dessutom själva inte är några matematiska genier, ses inte som någon förmildrande omständighet. I synnerhet inte om de köper läxhjälp som en RUT-tjänst.

Hittills har skatteverket, i brist på tydliga regler, sett mellan fingrarna på det som kallats pedagogisk barnpassning. Det vill regeringen komma till rätta med genom att göra även läxhjälpstjänsteköp vita.

Sågningarna har inte låtit vänta på sig. Vänsterdebattörer har ylat om subventioner till rikemansbarn. Och Lärarnas riksförbund har krävt att pengarna skall gå till skolan.

Att fenomenet är känsligt för ett lärarfack kan man förstå eftersom läxhjälpsbehovet, om man hårdrar det, delvis kan ses som ett underbetyg åt lärarkåren.

Ur ett barnperspektiv borde dock avdragsrätten välkomnas. Hur många skattesubventioner finns det som direkt främjar barn?

Samhällsekonomiskt kan subventionen också vara en slug investering. Den bidrar till kunskapslyft i ett läge där det är smärtsamt uppenbart att Sverige behöver det.

Dessutom ger subventionen en växande tjänstebransch ytterligare en skjuts framåt, vilket gynnar sysselsättningen.

Ruthatet och kraven på någon slags millimeterrättvisa är stötande.