Gert Gelotte: Baksidan av kronan Krönika 28/8:
Effekterna sprider sig i hela samhället och påverkar ytterst vad kommunerna kan satsa på vård, skola och omsorg, skriver GP:s Gert Gelotte.
Relaterat
Den ekonomiska fördelen av att stå utanför euron under skuldkrisen är på väg att bli en nackdel. Med den starka svenska ekonomin följer en starkare krona som fördyrar exporten. För skogsindustrin är problemen redan akuta. När kronan är stark och euron svag gynnas de finska konkurrenterna. Men efterhand blir kronkursen en huvudvärk för all exportindustri – samtidigt som importen gynnas och det blir billigare att turista i solen.
Problem för exportindustrin leder inte bara till ökad arbetslöshet i exportindustrin. Effekterna sprider sig i hela samhället och påverkar ytterst vad kommunerna kan satsa på vård, skola och omsorg.
Anders Knape, ordförande i Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) förklarade nyligen sambandet i Dagens Industri:
– Om exportföretagen drar ned, varslar eller flyttar ut så minskar antalet arbetade timmar och därmed skatteinkomsterna till kommuner och landsting ... Med färre antal arbetade timmar följer i stället högre kommunala kostnader i form av ökade behov av sociala insatser för arbetslösa.
Företrädare för exportindustrin kräver att Riksbanken sänker räntan. Förhoppningen är att billigare lån ökar investeringsviljan samt efterfrågan på varor och tjänster vilket i sin tur kan spå på inflationen och sänka kronans värde mot euron och andra valutor.
Men det är inte säkert att det får så stor effekt om Riksbanken sänker reporäntan från redan låga 1,5 procent till exempelvis 1,25 procent. Stora investeringsbeslut står och faller inte med en ränteskillnad på 0,25 procentenheter. Samtidigt finns det risker.
Den svenska statsskulden är låg – 38 procent av BNP. Men de svenska hushållens skulder är desto högre. Mätt som andel av den disponibla inkomsten har hushållens skuldsättning ökat från 88,7 procent 1995 till 167,1 procent 2011. Och ökningen har fortsatt under 2012. I det privata skuldberget finns en fastighetsbubbla som är farlig att negligera. Det var fastighetsspekulationer som välte både den irländska och spanska ekonomin över ända.
Det ekonomiska huvudargumentet mot att Sverige byter kronan mot euron är fördelen av att behålla makten över räntan och växelkursen. Problemen med den starka svenska kronan visar hur liten denna fördel är, om den ens finns – i praktiken. Växelkursen flyter och räntan är så låg att räntevapnet mist sin skärpa.
Att devalvera är inte att tänka på. Sverige handlar mot mycket större valutor och bör som musen inte rycka katten i svansen.


















