Justitieminister Beatrice Ask tvekar och vill först avvakta resultatet av pågående resningsansökningar. Men det framstår som mer och mer oundvikligt att regeringen tillsätter en oberoende kommission för att granska fallet Thomas Ouick.

Thomas Ouick, numera Sture Bergwall, fälldes på 1980-talet för åtta mord. Sedermera har han friats för tre av dem och ytterligare resningsansökningar är inlämnade. Enbart det faktum att en person blivit fälld för tre mord där han senare friats är i sig anmärkningsvärt i en rättsstat som Sverige och motiverar en oberoende undersökning av hur detta har kunnat gå till.

Samtidigt framstår fallet Ouick som osedvanligt svajigt, med extremer i uppfattningarna år olika håll. Först en sadistisk seriemördare, därefter en oskyldigt dömd med anklagelser om rättsröta och påståenden om hur polis och åklagare medvetet skulle ha försett Ouick med fakta som underlag för hans bekännelser. I går gick förre justitiekanslern Göran Lambertz ut och varnade i en debattartikel i DN för att debatten håller på att bli för ensidig åt det hållet. Lambertz anser att det i två fall som han undersökt finns starka fakta som talar för att Ouick verkligen varit skyldig. Detta i sin tur mynnar ut i ett krav från hans sida på att en oberoende kommission måste tillsättas. Både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet instämmer i kraven.

Nu har Lambertz själv som tidigare JK godkänt domar mot Quick. Detta gör i sin tur att anklagelser riktas mot honom från dem som anser att hanteringen av Quick-fallet varit en rättsskandal och att denne är helt oskyldig. Till de mer aggressiva debattörerna i denna fråga hör Leif GW Persson. Att känslorna svallar och att diverse personer vid sidan av rättsystemet har bestämda uppfattningar är dock något som ytterligare understryker behovet av en granskning.

Lambertz artikel är ingalunda ointressant. Han pekar dels på att Quick tidigare gjort sig skyldig till grova våldsbrott, dels att Ouick i de två aktuella fallen som Lambertz undersökt fört fram uppgifter om detaljer som i princip bara gärningsmannen kan ha känt till.

Grundläggande i en rättsstat är att ingen skall kunna fällas enbart på ett erkännande. Det måste till understödjande bevisning. Om detta verkligen skett i erforderlig omfattning är en uppgift för en kommission att granska. En annan uppgift är att i grunden försöka granska vad som de facto är Quicks egna uppgifter, och vad som är uppgifter som han kan ha fått från andra källor. De påpekanden Lambertz gör är sådana att de inte bara kan viftas bort.

Oavsett vilken uppfattning man kan ha om Quicks eventuella skuld är det nödvändigt att en kommission måste tillsättas. Det handlar om att rättsstaten måste fungera.

GP 21/8 -12