Det är närmast ofrånkomligt att brister finns i säkerhetssystemen i ett öppet och demokratiskt land, som varit förskonat från svåra terrordåd. Just den öppenhet och tillit till medborgaren som kännetecknar demokratier är det som kan utnyttjas av hänsynslösa terrorister.

Detta måste man ha i baktanke när 22 juli-kommissionen nu presenterat sin rapport om polis- och säkerhetsarbetet i samband med massmorden på Utöya och det bombdåd i regeringskvarteren i Oslo som föregick detta. Ingen hade på allvar kunnat föreställa sig det bestialiska dåd Anders Behring Breivik begick. En del av de brister som uppdagats får användas som lärdom för framtiden. Andra misstag är mer anmärkningsvärda.

Det gäller till exempel att ett rikslarm utlöstes först 77 minuter efter det att bomben exploderat i regeringskvarteren. Någon efterlysning på Breivik gick inte ut, trots att polisen hade både hans signalement och registreringsnummer på bilen. Skärpt gränskontroll sattes in först efter två timmar. Nu befann sig ju Breivik på Utöya, men efter ett attentat vid regeringsbyggnader skulle naturligtvis hela alarmkedjan omedelbart komma igång.

Rapporten tar också upp det faktum att beväpnad polis på fastlandet, 600 meter från Utöya, hade order att observera medan Breivik fortfarande sköt ihjäl ungdomar på ön. Att formellt vänta på en polisbåt prioriterades framför att direkt ta sig ut med andra tillgängliga båtar.

För många i Norge torde det vara en befrielse att rapporten nu kommit. Polisens egen utvärdering tidigare i våras gick ut på att vidtagna åtgärder bara marginellt försenat ingripandena. Självfallet har det funnits ett stort behov av att få en objektiv och djupgående expertgranskning av det slag som nu skett.

Medan rapporten i Norge nu utvärderas och eventuellt leder till ansvarsutkrävande på olika nivåer, finns det skäl för Sverige att dra lärdom av de norska händelserna. Det gäller dels larmberedskapen i alla dess delar, men också hur planerade terrordåd lättare kan upptäckas. Fatalt i fallet Breivik var till exempel att tullens noteringar och varningar om att han beställt ingredienser som kan användas till bomber aldrig nådde säkerhetspolisen till följd av bristande rutiner. Ensamma galningar är ett växande säkerhetshot och här är det oerhört viktigt att ha hög observans.

Efter det misslyckade terrordådet i Stockholm har vi i Sverige ökat uppmärksamheten när det gäller grupperingar som kan locka in ung domar i extremism. Det är också en angelägen förebyggande åtgärd.

Helt kan vi aldrig skydda oss. Kampen mot terrorism kan inte få leda till att den öppenhet vi försvarar i det demokratiska samhället förloras. Det är en balansgång som ständigt måste uppmärksammas och diskuteras. Men rapporten från Norge visar att bara enkla och genomtänkta rutiner kan höja säkerheten avsevärt.

GP 14/8 - 12