Det pågår en konstant invasion av barbarer som på något sätt måste civiliseras och förvandlas till produktiva medborgare. Barbarerna består av ett lands nya generation av unga människor. Varje samhälle måste försöka integrera dem så gott det går, men ibland är den invaderande styrkan så stor att den vanliga styrkebalansen rubbas. Då och då är det positivt. Bland annat bidrog en sådan ungdomspuckel till styrkan i den arabiska vårens uppror, men också till talibanernas framgångar.

Redan 1974 varnade Henry Kissinger i en hemlighetsstämplad PM för att det växande antalet unga människor i tredje världen var en säkerhetsrisk eftersom unga människor är mer labila, instabila, alienerade, mer benägna till extremism och våld än äldre personer. Kanske var det med udd mot [den just myndiga] babyboom-generationen, numera kallad köttberget, som bland annat av rent numerära skäl lyckades revoltera mot Kissingers egen generation under det sena 60-talet.

Majoriteten av världens konflikter finns i bågen av instabilitet som löper från Afrika, över Mellanöstern till Sydostasien. Hela 97 procent av en beräknad befolkningsökning i världen på två miljarder människor till år 2050 förväntas också födas där. Problemet är tätt förknippat med den svaga ställning som kvinnor har i stora delar av regionen.

Kvinnorna är nyckeln för att motverka den pågående befolkningslavinen, och skapa en fredligare framtid.

Egentligen är det mycket enkelt: när kvinnor får fri tillgång till preventivmedel minskar barnafödandet. I en färsk artikelserie i LA Times redogör journalisten Kenneth Weiss för de motståndsstrategier som kvinnor i utvecklingsländer tillämpar för att ta makten över sina egna kroppar.

Både aborter och användande av preventivmedel förekommer i hemlighet där det inte är socialt accepterat, eller till och med olagligt. På grund av konservativa krafter har dock internationellt bistånd inriktat på familjeplanering och prevention minskat sedan slutet av 1990-talet.

Att ge kvinnor mer inflytande och möjligheter till utbildning, abort och rätten att välja partner förändrar kulturer till det bättre. Samhällen som helt domineras av män tenderar att höja upp många de mest destruktiva sidorna av manligheten till dygd.

Det gäller i synnerhet stora delar av halvmånen av instabilitet där kvinnor behandlas som andra klassens människor. Förutom att det är förkastligt rent moraliskt, innebär situationen också en geopolitisk säkerhetsrisk. Av flera skäl får därför jämställdhet aldrig bli en fråga som förpassas till marginalen av biståndspolitiken och diplomatiska förhandlingar.