- Man har jobbat på i vanliga spår när planen tagits fram – efter listor på vilka vägar som behöver byggas. De har ju inte räknat på hur mycket järnväg och kollektivtrafik som behövs för att klimatmålen skall nås, säger Joanna Dickinson som skrivit naturvårdsverkets nedsablande yttrande över länstrafikplanen (formellt: regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2018-2029).
Västra Götaland har spikat målet att utsläppen från trafiken i regionen skall minska med 80 procent till 2030, jämfört med 1990.
Detta kräver ett kraftigt trendbrott, som ännu inte synts till.
I stället kommer utsläppen, om vägar byggs enligt länstrafikplanen, att ge en årlig ökning av koldioxidutsläppen.
På naturvårdsverket är förvåningen stor över att Västra Götalandsregionen inte använt det tänkande som finns i den egna "Klimat 2030"-planen när länstrafikplanen gjorts.
- Det är en bra och genomtänkt plan. Länstrafikplanen skulle vinna mycket på att använda metoderna och 'tänket' som finns i den. Det är fullt genomförbart och leder inte till någon tillvaro i säck och aska. Det är jätteviktigt att de regionala transportplanerna bidrar till att nå målen, och inte motverkar dem, säger Joanna Dickinson.
Naturvårdsverket anser att vg-regionen använt sig av en "både-och-planering" när satsningar på hållbara färdsätt sker parallellt med fortsatt utbyggnad av bilvägar.
- Det räcker inte att bygga ett busskörfält bredvid vägen för att få fler att resa kollektivt. Det behövs att man tar av den befintliga vägen, säger Joanna Dickinson, som förväntar sig att regionen tar hänsyn till naturvårdsverkets synpunkter innan planen antas av regionfullmäktige i januari:
- I annat fall var det ju ingen idé att förslaget skickades ut på remiss, och inte för oss att lägga tid och kraft på att skriva ett yttrande, säger Dickinson.
Att det blir en ökning av koldioxidutsläppen beror på att den nya länstrafikplanen innehåller samma fördelning av pengarna som den gamla: 53 procent sätts av till vägsatsningar.
Naturvårdsverket konstaterar att dessa investeringar leder till ökad biltrafik - något som gör det omöjligt att klara miljömålen.
I länstrafikplanen påpekas att det krävs ett minskat resande - det räcker inte med att "resa på andra sätt" - för att nå klimatmålen. Men den saken får någon annan ta sig an: "Planens syfte är inte att hantera denna typ av åtgärder, dessa hanteras i stället i andra sammanhang och via politiska direktiv och incitament".
Eller, som Georgia Larsson, projektledare för trafikplanen hos Västra Götalandsregionen uttrycker det:
- Planens uppdrag är inte att begränsa resandet. Vårt uppdrag är att investera i vägarna och kollektivtrafiken.
Besluten om hur dessa investeringar ska vägas mot varandra fattas av en sammanslutning kallad Beredningen för hållbar utveckling (BHU). Den består av 34 politiker från Västra Götaland: "tunga" regionpolitiker och kommunstyrelseordförande.
Vid sammanträdet 14 mars togs beslutet att vägtrafiken ska ha 53 procent av pengarna. Av BHU:s protokoll framgår att ingen ledamot reserverat sig och att ingen lagt något alternativt yrkande. Däremot framgår inte vem som la förslaget att allt skulle förbli vid det gamla.
Birgitta Losman är regionråd (MP) och ordförande i regionutvecklingsnämnden. Sedan valet styr hennes parti regionen i koalition med de borgerliga partierna. Enligt hennes beskrivning stod den politiska striden mellan vad som skulle kunna klassas som ett regionparti och ett kommunparti:
- Regionens ingång i förhandlingarna, oberoende av partitillhörighet, har varit att vi ska öka anslagen till järnväg, cykel och kollektivtrafik. Det har inte kommunerna varit så positiva till. De har helt enkelt vägrat det, säger Birgitta Losman. Och vi har ett konsensusförfarande och kan inte köra över dem hur som helst.
Losman anser att länstrafikplanen "hade kunnat se betydligt värre ut", och framhåller anslaget på 699 miljoner kronor för samfinansiering av järnväg, vilket är med i planen fast det egentligen är statens sak att bekosta.
- Jag får stå för det förslag som ligger. Det blir inget gjort i politiken om man bara sitter och upprepar sin egen åsikt.
Samtidigt säger Losman att om Miljöpartiet fått göra planen själv, hade den blivit "ytterligare lite grönare".
Lite grönare? Du hade inte gått på andelarna som finns i planens klimatalternativ?
- Jag ska inte säga att jag hade tagit det rätt upp och ner. Jag hade velat kvalitetssäkra klimatalternativet utifrån infrastrukturbehoven, säger Birgitta Losman.
Fakta: Klimatfrågan och trafiken
Allvarliga, genomgripande och oåterkalleliga effekter hotar människor och ekosystem om inte kraftiga minskningar av växthusgaserna, främst koldioxid, görs. Regionfullmäktige i Västra Götaland har antagit ett program kallat "Klimat 2030 - Västra Götaland ställer om. Strategiska vägval". Enligt detta ska regionen vara en föregångare för att nå fossiloberoende 2030. Fyra områden nämns där kraftfulla insatser kan få störst effekt. Ett av dem är transportsektorn där utsläppen ska minska med 80 procent, eller 2,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter till 2030.
Västra Götalands länstrafikplan väntas antas av regionstyrelsen i december och regionfullmäktige i januari. Planen ger ökade koldioxidutsläpp med 2 250 ton per år. I planens miljökonsekvensbeskrivning fanns ett klimatalternativ som skulle ge en minskning med 3 200 ton. Det har inte fått något gehör och betraktades som ett "teoretiskt alternativ".
