Vad innebär det senaste beskedet från talmannen?
– Talmannens presskonferens under måndagsförmiddagen var en uppvisning i formalia och byråkrati, men för att försöka uttrycka det någorlunda begripligt: det han sa var att riksdagen under nästa vecka kommer att rösta om Ulf Kristersson som statsminister.
Moderatledaren får inget nytt sonderingsuppdrag, istället vill talmannen att han under veckan preciserar hur han tänker sig att en regering ska se ut. Alltså vilka partier som ska ingå i en regering under hans ledning. Men avsikten är tydlig, den här gången ska det leda fram till att stödet testas i riksdagen. Och det finns två anledningar till det, dels vill talmannen på det här sättet sätta press på partierna att verkligen visa att de menar allvar med det de sagt, dels är det bara med skarpa omröstningar i kammaren som processen rör sig framåt. Om fyra statsministerkandidater röstas ned väntar extra val.
Varför hålls omröstningen först i nästa vecka?
– När Ulf Kristersson hade uppdraget att sondera möjligheterna att bilda regering skissade han i ett Facebookinlägg på olika varianter av en Moderatledd regering. Enligt talmannen har det framkommit att andra partier vill få det förtydligat för sig vad Kristersson egentligen menar. Dessutom vill talmannen själv veta vilka partier Moderatledaren tänker sig ska ingå i regeringen. Under presskonferensen var han också inne på att det kan behövas tid för vissa partier att sammankalla sina beslutsfattande organ.
Det handlar förstås om Liberalerna och Centerpartiet, som ju sagt att de inte vill ge Sverigedemokraterna inflytande. Om de ska byta hållning i den frågan – och antingen sätta sig i en Alliansregering som behöver SD:s stöd eller släppa fram en M-KD-regering som har SD:s stöd – så är det ingen liten sak som riksdagsgruppen kan fatta på egen hand.
Vad talar för att Ulf Kristersson ska bli vald?
– I dagsläget ingenting. Kristersson har ju redan tidigare haft två veckor på sig att värdera möjligheterna och fann då själv att han inte hade det nödvändiga stödet. Och ingen har ändrat sig sedan dess. Kanske tror han verkligen att Centerpartiet och Liberalerna ska ändra sig nu när saker och ting ställs på sin spets – och att de inte ska klara av att aktivt rösta emot en borgerlig statsministerkandidat, även om det innebär att Sverigedemokraterna får inflytande.
Eller så är det viktigt för Moderaterna att visa att det inte är de som stänger dörren för en borgerlig regering. Även om få utanför Alliansen är av uppfattningen att den fortfarande existerar tycks samtliga Allianspartier livrädda för att få skulden för att vara de som orsakade samarbetets slutgiltiga sammanbrott.
Hursomhelst: det är svårt att se hur Centerpartiet och Liberalerna skulle kunna byta fot. Den Sifomätning som GP presenterade förra veckan ger en fingervisning om anledningen. En förkrossande majoritet av de två partiernas väljare vill hellre se ett samarbete över blockgränsen. Ytterst få vill se ett SD-samarbete.
Väljarna har litat på det de sagt under valrörelsen och priset för ett svek skulle sannolikt bli mycket högt.
