Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

1/7

Judiska församlingen mindes nazisternas illdåd

En minneskväll för Kristallnatten – Novemberpogromen – med tal, inramad med musik. I Göteborgs synagoga inskärpte överlevande Helena Zorski, 97 år, och Birgitta Ohlsson (L) på torsdagen varför en händelse för 79 år sedan inte hör till det förflutna.

GP träffar judiska församlingens ordförande, Allan Stutzinsky, innan minneskvällen ska börja. Han konstaterar att den uppmärksamhet församlingen fick när nazistiska NMR demonstrerade samtidigt som församlingen firade högtiden Jom kippur – Försoningsdagen – innebar att många hörde av sig för att visa sitt stöd.

– Vi har överösts av sympatiyttringar och hela samhället i övrigt stod upp också. Det är vi mycket tacksamma för.

Att antisemitism och extremism som ämne är aktuellt är mycket tydligt.

– Det är ett problem till både vänster och höger i politiken och bland islamister och kristna. I vissa muslimska kretsar är det här ett stort problem.

– Samtidigt finns det i alla de här rörelserna motkrafter som arbetar mot det antisemitiska hatet.

Stor uppslutning

Att frågan är mer brännande än på länge framgick av uppslutningen som minneskvällen fick i synagogan, där den religiösa tjänstemannen Benjamin Gerber blickade ut över församlingen och konstaterade att många hade kommit.

– Så många fler sitter här i dag än i fjol. Det är en allvarlig tid.

Allan Stutzinsky redogjorde sedan för händelserna kring de nazistiska pogromerna för jämnt 79 år sedan. Det som fortsatte med förintelsen av sex miljoner judar och ytterligare flera miljoner människor i utpekade grupper.

– Antisemitismen är en grundbult i den nazistiska ideologin. 

– Och vi kan se hur antisemitismen växer på nytt.

Israel skyddar

Han konstaterade att en inlindad antisemitism ofta tar sig uttryck i form av kritik mot staten Israel, från bland annat antirasistiska grupper. Och han inskärpte att utan staten Israel hade judar inte haft det skydd mot förföljelse de upplever idag.

– Om Israel hade funnits innan Förintelsen, hade den inte ägt rum.

Och antisemitism som en mätare av tillståndet i samhället fångade han i:

– Det börjar ofta med judar, men det slutar inte där.

Mest uppmärksamhet denna kväll fick 97-åriga Helena Zorski som berättade om hur det faktiskt var i de nazistiska lägren; hon hade skickats till lägren i Plaszow, Skawinska-Kamienna och Leipzig.

När hon redogjorde för transporter i boskapsvagnar, dödsmarscher, sadistiska nazistofficerare och systematiska mord och daglig misshandel av män, kvinnor och barn öppnade sig en reva i tiden och åhörarna fick verkligen minnas denna minneskväll.

Hennes son Josef Zorski påminde:

– Det finns inte många överlevande kvar.

Nya generationer

Historikern Niclas Sennerteg tog i sitt anförande upp hur han nyligen följt med en skolklass till Auschwitz och där eleverna efter besöket sagt:

– Efter det här kan vi berätta.

Han varnade också för en syn på historien som ödesbestämd eller som en upprepning av det förflutna – att man kapitulerar för de krafter som sprider intolerans och hat:

– Vi vet aldrig vad som ligger i framtiden. Men vi har alltid ett val att göra.

Birgitta Ohlssons (L) förmedlade sedan i ett kraftfullt anförande två unga judiska flickors öden i det nazistiska Tyskland. Och även hur några mäns överlevnad då gör att hennes man och döttrar faktiskt existerar idag. 

Och hon påminde om hur studenter i Uppsala bara tre månader efter Kristallnatten valde att protestera mot att Sverige skulle ta emot judiska flyktingar.

– Motsatsen till kärlek är inte hat, det är likgiltighet, avslutade hon sitt anförande.

Mest läst