"Jag tror att det är dags för en ordrevolution"

Sluta prata om oskulder, skriver GP:s krönikör Sarah Britz.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS
|

"Det var han som tog min oskuld”, hörde jag mig själv säga. Tog. Vad tog han? Var är den nu? Den norrbottniske distriktsmästaren i bowling som både hade en Amazon, Joey Tempestfrisyr och skinnjacka var nog blygt omedveten om att han snott något från mig. För så var det ju inte. Det är bara mossiga ord som lever kvar – och ställer till det. Jag tror att det är dags för en ordrevolution. Att likna sitt första sexuella möte med något som har med skuld eller oskuld att göra är lika dumt som att kalla det kvinnliga skötet framstjärt. I svenska språket benämner vi det första sexuella mötet som att ”mista oskulden”. Eller att förlora den, tappa den och att någon tar den. En ung kvinna som är oskuld förknippas med något rent och hedervärt. En man kan skryta med att han ”tagit en oskuld”. En oskuld är en jungfru, ren och skär. På en fest en gång hörde jag en man skryta om hur många oskulder han tagit. Det var länge sedan. Jag hoppas verkligen att det inte är så nu. För med ordets användning följer en värdering. Det visar hur vi ser på kvinnlig sexualitet. Och makt. Hon - den svaga och passiva – han som tar, den starka som erövrar. Hon som förlorar något. Han som förvandlar flickan till kvinna. Funderar vi någonsin över detta? Hur språket präglar vårt sätt att tänka? Att ta en oskuld och mista en svendom signalerar också att det enda sättet att ha sex på är det penetrerande heterosexuella samlaget. ”Fel, fel, fel” som Magnus och Brasse skulle ha sagt. Det är dags att uppgradera medvetenheten om dessa ords betydelse. Och slänga dem på soptippen. Precis som vi gjorde med framstjärten. Kvinnor som har sex mister inte något. Lika lite som männen. Vi ska glada i hågen mötas på samma våglängd, oavsett kön eller med vilka kön vi väljer att mysa med. Som 50 plussare och med en oskuld som för länge sedan ”togs” är jag kanske icke så uppdaterad på hur det förhåller sig med språkbruket bland unga idag. De kanske inte alls kallar sig oskulder – i så fall blir jag glad. Ändå tycker jag det är dags att sluta prata om oskulder. Hitta på ett nytt ord. Naken-möte. Första sexstunden. Eller något annat fiffigt. För när stunden är över ska ingen skuld leva kvar.

ANNONS
ANNONS