Centerpartiet och Liberalerna förhandlar med Socialdemokraterna. Och Sverigedemokraterna berättar att de kommer att rösta på Moderaternas och Kristdemokraternas budget.
Efter veckor av låsta positioner händer det saker. Och det är sannerligen inga småsaker.
Det är alltid lättare att se enskilda händelser än processer och det är först i efterhand som man kan få överblick. Men det är högst troligt att vi just nu befinner oss mitt i den största omvälvningen av det politiska landskapet sedan Alliansen lanserades i slutet av augusti 2004.
Alliansen hotad från två håll
Den borgerliga gemenskapen har under en längre tid varit hotad från två håll.
• Stefan Löfven har inte precis gjort någon hemlighet av att han vill bryta upp blockpolitiken, som han kallat fördummande. Redan 2013 pekade han i en debattartikel i DN ut Centerpartiet och Liberalerna som partier Socialdemokraterna kunde tänka sig att samarbeta med.
• Jimmie Åkesson har i flera sammanhang skissat på en framtid där Moderaterna och Kristdemokraterna tillsammans med Sverigedemokraterna utgör ett konservativt block i svensk politik.
Under nästa vecka ska budgeten för 2019 tas av riksdagen. Samtidigt pågår arbetet med att bilda en ny regering. De kommande dagarna kommer allting ställas på sin spets. Vi vet ännu inte hur det slutar, men klart är att Sverigedemokraterna kommer att rösta på M-KD-budgeten. Det är ännu en markering från partiet att de känner en gemenskap med de två borgerliga partierna och ett sätt att säga till moderater och kristdemokrater att "oss kan ni lita på – till skillnad från era gamla kamrater som övergett er för Stefan Löfven".
Än vet vi inte hur det slutar
Hur M och KD på lite sikt kommer att ställa sig till SD:s allt öppnare inviter vet vi ännu inte. Minns att Ebba Busch Thor i en GP-intervju under valrörelsen uteslöt samarbete med partiet under de närmaste 20 åren.
Vad de pågående förhandlingarna mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna leder till i förlängningen vet vi inte heller, men just nu pekar en del mot att Stefan Löfven och Jimmie Åkesson i vart fall tar ett steg i riktningen mot sina drömmars mål.
För att förstå det som nu händer måste vi blicka tillbaka till valet 2014, då ett par saker som lade grunden till den här utvecklingen hände: Sverigedemokraterna blev så stora att de var svåra att ignorera och Fredrik Reinfeldt lämnade posten som moderatledare.
Det senare innebar att partiet tog ett kliv högerut – delvis på grund av att man ville vinna tillbaka väljare som övergett partiet för Sverigedemokraterna. Samtidigt tog även Kristdemokraterna ett steg i samma riktning.
Olika syn på SD är grunden
Spänningarna inom Alliansen växte under hela mandatperioden. Som det parlamentariska läget såg ut hade de borgerliga partierna kunnat styra, med SD:s acceptans. Att de valde att avstå var orimligt, enligt vissa – och det enda tänkbara, enligt andra.
Den 19 januari 2017 öppnade dåvarande M-ledaren Anna Kinberg Batra för att samtala med Sverigedemokraterna. Även om det aldrig blev glasklart vad beskedet innebar utlöste det omedelbart protester från Annie Lööf och Jan Björklund.
Efter hand har det blivit mer uppenbart: Moderaterna och Kristdemokraterna har inte lika stora problem med Sverigedemokraterna som Centerpartiet och Liberalerna har.
Och nu är vi kanske, till sist, framme vid den punkt då alla tar konsekvenserna av det. Fullt ut.
