Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

1/6

"Hoppas jag får stanna"

Hojatullah Rahmani bor, pluggar, idrottar och har sina vänner i Göteborg. Nu riskerar han att utvisas till Afghanistan. Migrationsverket anser att han är för gammal för att få vara kvar

GP träffade honom på lördagen på Gustaf Adolfs torg vid en manifestation till stöd för unga som hotas av utvisning och mot rättsosäkra åldersbestämningar. Musiker Mot Rasism och Vi står inte ut men vi slutar aldrig kämpa bjöd in till liknande möten på 23 platser runt om i landet samtidigt.

Hojatullah berättar på svenska att han är från Kandahar i Afghanistan. Talibaner dödade hans pappa. Själv blev han misshandlad.

– Det var fruktansvärt, säger han. Min mamma sålde vårt hus och vi lämnade landet tillsammans med mina två bröder.

Förlorade kontakten

Under flykten genom Iran kom de ifrån varandra och har sedan dess inte haft kontakt.

– Varje gång jag frågade flyktingsmugglaren var min mamma är slog han mig. Jag fick ingen mat på två veckor.

Efter sju månader på flykt kom han ensam till Göteborg med färja från Danmark. Det var i november 2014. Det såg hoppfullt ut fram till brevet kom från Migrationsverket i somras: Hans ålder skrevs upp från 16 till 19 år.

– Det är en katastrof. Vart ska jag ta vägen? Var är min mamma? Jag har inget att återvända till i Kabul.

Har överklagat beslutet

Hojatullah har överklagat genom en ny advokat och väntar på ett beslut nästa månad. En privat bekostad ålderstest bekräftar att Migrationsverket har gjort fel, enligt Karin Jofur:

–Tandröntgen visar att Hojatullah är under 18 år med 67 procent säkerhet. Sannolik ålder är 16,9 år.

Hojatullah bor hos Karin Jofur och hennes man sedan snart ett år. De har ett familjehem och kämpar för honom.

– Han har varit utsatt för så mycket och det självförtroende och den trygghet som han har byggt upp kommer att raseras, säger hon.

– Det är så rättsosäkert, åldersuppskrivningen sker så godtyckligt, säger hon. Vi har tusentals ensamkommande som skickas till vidriga vuxenboenden, där det råder ren misär.

– Jag hoppas det går bra och att jag får stanna, slutar Hojatullah.

Mest läst