– Okunskapen om hedersproblematik är så pass stor i Sverige att det nästan är pinsamt, sa Nora Adin, föreläsare som själv har tagit sig ur hedersförtryck.
Det var fullsatt i GP:s monter på bokmässan när hon berättade om sina egna upplevelser. Om bröstförminskningen hon tvingades göra för att föräldrarna ansåg att hennes kropp såg för vulgär ut, hur hon och hennes bror särbehandlades och handlingsutrymmet krympte mer och mer.
Beröringsskräck från politiker
Hon betonade att det fortfarande finns en beröringsskräck från politiker på grund av rädslan att bli utpekad som rasist och påpekade att problemet handlar om kvinnoförtryck i första hand.
– Jag tror att en del av problemet är att man har nischat hedersproblematik som ett invandrarproblem. Hedersproblematiken har funnits i Sverige tidigare och finns kvar i svenska hem, men mekanismerna ser annorlunda ut. Om vi kommer ifrån huruvida det är en invandrarfråga eller inte och tillåter att problemet att tas upp i en feministisk debatt så kommer vi kunna hitta lösningar.
Helene Odenjung (L), oppositionsråd, sa att hon blev upprörd av resultatet i GP:s granskning #hedersflickorna, men inte förvånad.
"Måste göra väldigt mycket mer"
– Det här är frågor som vi ständigt måste ha på agendan och inte försöka gömma undan i planer, strategier eller satsningar, för det här är något som sker på riktigt varje dag, sa hon.
Något som Marina Johansson, kommunalråd med ansvar för sociala frågor, höll med om.
– Vi är väldigt överens om att vi måste göra väldigt mycket mer och fort. Göteborg är en stad där alla ska känna sig välkomna. Vi jobbar för jämställdhet och mänskliga rättigheter. Hedersvåld och förtryck är något som vi inte vill ha i vår stad så vi måste verkligen ha personer i kommunen som kan de här frågorna, sa hon.
Men trots enighet om att mer måste göras hettade debatten stundtals till.
"Varningsklockorna har funnits länge"
Nyligen tog kommunstyrelsen beslut om att en handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck ska tas fram i Göteborg. Något som Odenjung menade borde ha gjort för länge sen.
– Man kan verkligen fråga sig varför det har tagit så lång tid. GP:s kartläggning blev en väckarklocka för många, men varningssignalerna har ju funnits under så lång tid och det har man blundat för. När vi lyfte frågan om att göra en kartläggning stötte vi på otroligt mycket patrull, sa hon.
Marina Johansson (S), menade dock att frågan inte har varit bortglömd, men höll med om att arbetet nu måste växlas upp.
– Vi har jobbat mot hedersförtryck i flera år och har arbete mot hedersvåld och könsstympning. I vår plan om våld i nära relationer finns ett avsnitt om hedersförtryck. Men det räcker inte för det här skiljer sig från annat våld i och med att det är en hel grupp som utövar det.
Saknar uppföljning
Förutom en handlingsplan har även en samordnare mot hedersförtryck tillsatts efter GP:s granskning, elevhälsan utbildas i frågan och socialtjänsten har inlett ett samarbete med personal på Landvetter flygplats för att upptäcka personer som är på väg ut ur landet mot sin vilja.
Sara Mohammad, grundare till föreningen Glöm aldrig Pela och Fadime (GAPF), menade att det är bra att allt fler politiker har "vaknat", men att det också behövs mer uppföljning.
– Det är en stor brist i systemet. På vilket sätt ska olika projekt och metoder bidra till mer jämställdhet och feminism i kommuner? Det saknar vi i dag, sa hon.
I klippet ovan kan du se hela debatten.
