Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

1/2

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

"Kompetensen i hedersfrågan brister"

Föräldrar som anklagas för hedersförtryck har knappt någon talan alls. Det menar juristen Ferec Serce. I de här fallen gäller hellre fälla än fria, säger han.

Ferec Serce, från advokatfirman Salmi och Partners, företräder såväl föräldrar som barn i mål som gäller omhändertagande av barn på grund av hedersförtryck. Senast handlade det om en familj där dottern flytt från familjen. Flickan blev omhändertagen enligt LVU. Men föräldrarna, som Ferec Serce var ombud för, menade att allt var ett missförstånd. Enligt dem hade dottern dragit fel slutsatser när de hade synpunkter på hennes klädval och att hon tjafsade med pappan.
– Hon hade tolkat det som att hon skulle bli straffad av sin bror. Enligt brodern var det helt uteslutet och föräldrarna sa att de var beredda att lyssna och prata med sin dotter. Men tyvärr trodde rätten inte på dem. Det gjorde jag. Det fanns ingen risk för hedersrelaterat våld. Efter en tid försonades dottern med sina föräldrar. 

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Läs mer527 hedersoffer: Läs om alla fallen här

"Känsligt ämne"

Enligt Ferec Serce står myndigheterna numera på tå när ordet heder nämns efter att socialtjänsten missat att ge det skydd som behövts och som fått katastrofala följder.
– Självklart ska barn skyddas och jag tycker det är bra att man tar det säkra före det osäkra. Men ibland borde man se att det kan lösa sig genom terapisamtal och utbildning i stället för omhändertagande. Ämnet är mycket känsligt och i de fall jag företrätt föräldrarna har jag märkt att man  ifrågasätter deras uppgifter. 

Många andra menar tvärtom – att myndigheterna inte tar barnen på tillräckligt stort allvar och att det tas för stor hänsyn till de vuxna. Advokaten Elisabeth Massi Fritz, specialiserad på hedersbrott har tidigare sagt till GP att de utsatta offren måste synliggöras och att det daltas för mycket med förövarna.
Juno Blom, regeringens expert på hedersvåld, anser att det läggs ett alldeles för stort ansvar på barnen i dag.
– Vi måste kunna se den där sänkta blicken och ställa de systematiska frågorna. Och vi måste framför allt alltid stå upp för barn när deras friheter inskränks, säger Juno Blom i en tidigare GP-intervju.

Läs även: Amineh Kakabaveh: "Sverige är för tolerant mot intolerans"

Ferec Serce vill att myndigheterna ska bli bättre på att lyssna på båda sidor.
– Föräldrar säger att de gör allt för sitt barn. "Jag älskar henne. Varför skulle jag döda henne?" Men deras ord väger lätt. Här råder en omvänd bevisbörda – hellre fälla än fria. 
Han menar att fall felaktigt stämplas som hedersrelaterat i LVU-mål, med ödesdigra konsekvenser för de inblandade.  
– Min uppfattning är att utredarna inte är helt kompetenta i hedersfrågan, säger han. Ett omhändertagande kan kortsiktigt gagna den unge, men i längden kan det leda till familjetragedier med onödiga separationer.

Kan missförstås

Serce säger också att bråk mellan föräldrar och unga kan missförstås handla om heder när det i stället är kulturkrockar.
– Man ska inte tro att personer med utländsk bakgrund i allmänhet är benägna att utsätta sina döttrar för hedersförtryck. Det kan handla om en konflikt som kan förekomma i vilken familj som helst och behöver inte vara hedersrelaterat. 

Föräldrar som flyttat till Sverige måste få en ärlig chans, säger Ferec Serce. Han tycker att samhället borde lägga mer kraft på att berätta om vilka värderingar och regler som gäller. 
– Det behövs mer information, både till föräldrar och barn: I Sverige råder jämställdhet. Här går vi i blandade klasser. Här umgås tjejer och killar på lika villkor.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.