Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

1/14

Återvände till förtrycket: "Visste inte var jag skulle ta vägen"

Många barn som omhändertagits på grund av hedersproblematik kände sig övergivna av socialen när de blev vuxna. Av 267 omhändertagna barn, var nästan en tredjedel återigen skrivna hos sina föräldrar efter 18-årsdagen. – Jag visste inte var jag skulle ta vägen, säger en drabbad.

Som GP tidigare berättat har minst 527 unga i Sverige tvångsomhändertagits eller vårdats på grund av hedersproblematik de senaste tio åren. 267 av dem har i dag hunnit bli myndiga, och av dessa är 81 återigen skrivna hos sina föräldrar som tidigare utsatt dem för våld och förtryck. 

Läs även: Nazek - "Jag var alldeles lerig och blodig"

Personer som tidigare varit omhändertagna ska enligt praxis vara skrivna där de faktiskt bor, men eftersom det kan finnas undantag ska resultatet ses som en indikation. 

Övergivna av socialen – återvände

I 21 av fallen hade omhändertagandet upphävts i domstol, oftast efter att föräldrarna överklagat. Bland de övriga 60, där omhändertagandet upphört i vuxen ålder, finns dock många som upplever sig övergivna.

– Man fick klara sig själv. Jag fick ingen hjälp alls efter att jag blev 18, säger en av tjejerna som GP talat med.

Läs även: Bortgifta och sålda - 254 barn riskerade tvångsgifte

Flera har känt sig indirekt tvungna att återvända till sina föräldrahem. Detta trots att de flesta blivit misshandlade, ibland så grovt att de fått uppsöka myndigheter med blåmärken och brännskador.

Kvinnan: "Socialen är skit"

– Jag vill inte prata om det eftersom jag gått vidare i mitt liv. Men en sak kan jag säga. Socialen är skit, säger en tjej som nu återvänt, trots att hon tidigare sökte hjälp hos myndigheter för att hon blev misshandlad och hotad med tvångsgifte av sina föräldrar.

Läs mer: Alicia, 12, giftes bort och våldtogs - här möter hon socialen

Genomgående finns en besvikelse över bristen på uppföljning från socialtjänstens sida.

– Jag visste inte var jag skulle ta vägen. Jag kunde inte få lägenhet i den stad jag var placerad i. Och innerst inne ville jag ju fortfarande ha kontakt med mina föräldrar. Men ingen har hört av sig för att kolla hur jag mår nu, säger en annan tjej.

Experten: "Otroliga brister"

För Socialstyrelsen kommer dock kritiken inte som någon överraskning.

– Det är dessvärre känt för oss att det är många unga som får lite stöd efter avslutad placering. Detta är något vi klargör i flera av våra stödmaterial som vi tagit fram till socialtjänsten, säger Eva Agåker, utredare och nationell utbildare på Socialstyrelsen.

UNIK DATABAS: Här kan du läsa om alla 527 fall

Enligt Juno Blom på Nationella kompetensteamet mot hedersförtryck är resultatet upprörande.

– Jag möter fortfarande tjejer som fått fly från sina hem, kämpat sig in på universitet, och samtidigt tvingas slåss för vanligt stöd, ibland upp i domstol. Här ser vi otroliga brister. Hade samhället verkligen haft förståelse för hedersvåldets konsekvenser, då hade det snarare varit kommunerna, och inte de drabbade, som skulle propsa för att erbjuda rätt stöd, säger hon.

GP har under våren granskat närmare 3000 domstolshandlingar och 527 fall av barn och unga som blivit tvångsomhändertagna på grund av hedersproblematik de senaste tio åren.

Genom granskningen kunde GP bland annat avslöja hur hundratals barn i Sverige blivit slagna, brända och sålda för pengar i hederns namn. Vi kunde berätta att nästan inga förövare döms för brotten, om hundratals barn som riskerat att bli bortgifta och om myndigheter som i blundat för de utsatta. Via GP:s unika webbverktyg kan du läsa om samtliga 527 omhändertaganden som vi granskat.

Se mer från - GP granskar Hedersflickorna
Mest läst