Varje år utbildas all personal på förlossningsavdelningen för att klara akuta situationer. Det handlar om olika tillstånd som kan uppstå, exempelvis akuta blödningar, kramptillstånd, att barnet har fastnat eller måste återupplivas. I år ligger fokus även på det psykologiska omhändertagandet.

– Forskning har visat att samtal efteråt inte är lika effektivt som ett bra omhändertagande direkt. Men man måste träna på det här och inte bra tro att man kan det, säger förlossningsläkaren Anamaria Whitmer Jacobsson.

Enligt henne är Varbergs sjukhus först i landet med att införa det som kallas psykologisk första hjälpen. Utgångspunkterna för metoden är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

– Människor kan klara trauman bättre om de får en känsla av sammanhang. Vi måste hela tiden berätta vad vi gör, även i akuta situationer. Men ibland räcker vi inte till och behöver ett antal uttryck vi kan använda.

Det handlar exempelvis om att använda positiva stödord, acceptera klagomål, hålla sig lugn, undvika dramatiska uttryck och fokusera på slutet av förlossningen.

Frågan om hur läkare, barnmorskor och sjuksköterskor ska bete sig i en krissituation är inte ny, men enligt Anamaria Whitmer Jacobsson behövs utvecklade metoder för det psykologiska omhändertagandet under pågående kris.

– Förlossningsrädslan ökar tyvärr, även om det kan bero på att medvetandet ökat. Vi vill minska både patientens och personalen stress i en traumatisk situation.

Barnmorskan Theresa Kusoffsky är en av dem som uppskattar utbildningen.

– Man behöver bli påmind. Det psykologiska omhändertagandet ger också en extra dimension och det är jättebra, säger hon.

Att förlossningen och BB på Varbergs sjukhus har bra rykte tror personalen beror på ett bra samarbete. Både mellan läkare och barnmorskor och mellan sjukhuset och MVC.

– En annan viktig faktor är att vi har en profil där man får stanna på BB så länge man vill i en tid där många andra förlossningsavdelningar drar ned, säger överläkaren Anders Odeback.

Sjukhuset ligger också långt framme när det handlar om psykologisk hjälp genom hela vårdkedjan, bland annat genom profylaxkurser och utförliga riktlinjer för samtal efter förlossningen.

Nytt i årets utbildning är också hjärt- och lungräddning (HLR). 2010 dog åtta gravida kvinnor i Sverige och fem av dem hade drabbats av hjärtstopp. För att kunna genomföra HLR på gravida krävs först att barnet räddas, vilket gör situationen speciell.