Nya läroplaner, nytt betygssystem och rektorsutbildningar. Det är några förändringar som är i antågande i och med den nya skollagen och andra nationella reformer. Utöver extrapengar som söks från generella stadsbidrag har nämnden äskat medel för andra satsningar, exempelvis för barn i behov av särskilt stöd och för att återställa lärartätheten till 2009 års nivå.

– Vi får naturligtvis slåss för detta. Men det är vår tro att det kommer att räcka. Annars hade vi begärt mer, säger nämndens vice ordförande Christian Haneson (FP).

Men Socialdemokraterna hade önskat ytterligare 44 miljoner kronor. Bland annat för att höja elevpengen och minska barngrupperna.

– I den här kommunen sätter man en ära i att inte låna pengar för att finansiera stora byggen. Visst ska man vara sparsam men det är nonchalant att göra det på bekostnad av behoven i skolan, säger nämndens andre vice ordförande Maj-Britt Rane Andersson (S).

2010 gick nämnden med ett överskott på 17 miljoner kronor. 2009 var överskottet 21 miljoner. Det är pengar som delvis har ombudgeterats, återlämnats till kommunkassan och hamnat i nämndens resultatfond. Fonden är styrd av ett regelverk och pengarna får till exempel användas för att möta tillfälliga förändringar.

Neddragningarna i skolan grundar sig i den borgerliga alliansens beslut att alla nämnder skulle spara 4,5 procent av sina budgetar 2010. Eftersom detta inte lyckats än vad gäller förskola- och grundskola återstår delar av sparkravet under 2011 och 2012.

Budgeten för 2012 klubbas i maj.