Larmar om oklart läge för ensamkommande

I åtta av tio stadsdelar upphör socialtjänstens med stöd till ensamkommande som fått sin ålder uppskriven, trots att de kan ha rätt till fortsatt stöd, enligt en kartläggning av Vi står inte ut. Men kommunledningen känner inte igen den bilden.

ANNONS
|

Konsekvenserna för ungdomarna blir ödesdigra när socialtjänsten släpper sitt ansvar, menar Kinna Skoglund från nätverket Vi står inte ut.

– De förlorar tryggheten i familjehemmet eller ungdomsboendet, sin gode man och får sluta sin skola. Plötsligt är man ensam på ett vuxenboende långt från Göteborg och skall klara att ta hand om sig själv och sin ångest över det man har upplevt i flykten och för asylprocessen.

Kinna Skoglund och Vi står inte ut anser dessutom att godtycklighet och subjektivitet präglar Migrationsverkets åldersbedömning. Nätverket vittnar om hur oron och utsattheten ökat bland ungdomarna av rädsla för att få sin ålder uppskriven eller fylla 18 år.

ANNONS

– Självskadebeteende ökar hela tiden, liksom självmordstankar och faktiska självmord, säger Kinna Skoglund.

Nätverket Vi står inte ut, som består av människor som i sin profession arbetar med ensamkommande flyktingbarn, har undersökt hur socialtjänsten hanterar ansvaret för ungdomar som fått sin ålder uppskriven till 18 år. Enligt deras kartläggning upphör socialtjänsten i de flesta kommuner oftast med allt stöd. I Göteborg gäller det i åtta av stadsdelarna trots att kommunens juridiska avdelning, som grundar sig på JO-praxis, anser att personen fortsatt ska betraktas som under 18 år till dess att beslut om asyl tagits, om inga andra omständigheter framkommer.

Enligt Vi står inte ut är det endast SDN Askim/Frölunda/Högsbo och Örgryte/Härlanda som följer stadsjuristernas bedömning. Det betyder att många ungdomar skulle kunna få bo kvar i sina familjehem eller boenden fram till dess att de fått ett beslut på sin asylansökan. Då först kan åldersbedömningen, liksom beslutet om uppehållstillstånd, överklagas och har vunnit laga kraft. Det betyder att många ungdomar skulle kunna få bo kvar i sina familjehem eller boenden fram till dess att de fått ett beslut på sin asylansökan. Då först kan åldersbedömningen, liksom beslutet om uppehållstillstånd, överklagas och har vunnit laga kraft.

Marina Johansson, socialdemokrat och ordförande i social resursförvaltning känner inte igen den bild som ges i kartläggningen.

ANNONS

– Samtliga stadsdelar är informerade om att det är stadsjuristernas bedömning som gäller. Numera ska Migrationsverket ha slutat göra åldersbedömningar under asylprocessen, så det ska heller inte vara aktuellt längre, säger hon.

Migrationsverket uppger också att de sedan i september förra året i regel inte gör åldersbedömningar under själva asylprocessen.

– Detta hänger ihop med att beslutet om någon är över 18 år behöver vara överklagbart vilket det blir om det tas i samband med asylbeslutet, skriver Ulrika Langels, presskommunikatör i ett mejl till GP.

Men det är inte den verklighet Vi står inte ut möter.

– Det pågår fortfarande. Varje dag, säger Kinna Skoglund. Det är skrämmande att våra politiker inte vet vad som händer.

Hon pekar också på att socialtjänstlägen säger att det ska göras individuella bedömningar om personen behöver ha fortsatt stöd upp till 21 år.

– De flesta 18-åringar som varit i svåra situationer behöver det stödet. Och här handlar det om unga som haft traumatiska upplevelser, flytt under svåra förhållanden och är i ett helt nytt land där den enda tryggheten de har rycks undan.

Enligt Marina Johansson ska varje fall bedömas individuellt, men, menar hon, kraven för att få fortsatt stöd efter 18 år är mycket långtgående.

ANNONS

– För dessa ungdomar, liksom för andra, betyder det att personen är i ett sådant skick att det är jämförbart med behov av en LVU-placering.

Kommunens bedömning är att de allra flesta ensamkommande som fyllt 18 inte är så utsatta att de kommer att få fortsatt stöd från socialtjänsten.

Fakta: Kartläggningen

  1. Rörelsen Vi står inte ut består i dag av cirka 8000 personer som i sin vardag och yrkesroll möter ensamkommande asylsökande i Sverige.
  2. Kartläggningen om socialtjänsten bygger på uppgifter från socialsekreterare som arbetar i Göteborgs samtliga stadsdelar.
  3. När Vi står inte ut kartlagt hur det ser ut i 75 procent av landets kommuner framkommer det att endast 25 kommuner låter ensamkommande behålla stöd från socialtjänsten till de fått beslut om asyl och/eller gör en individuell bedömning av varje fall.
ANNONS