För Johnny Magnusson, regionstyrelsens ordförande i Västra Götaland, innebär den här helgen flera resor fram och tillbaka till Stockholm. Han står ute på perrongen på Göteborgs central och har nyss kommit med Stockholmståget. I morgon, söndag, ska han sätta sig på det igen för att ha ett möte med övriga medlemmar i valberedningen. Johnny Magnusson har varit den moderata politiker i Sverige som tydligast tagit avstånd från vad han själv menar är en kupp inom partiet, ledd av flera moderata politiker i Stockholmsområdet.
– Det kommer nyheter där ”tunga moderater” går ut anonymt och säger att man inte har förtroende för Batra. Vad är det för tunga moderater som inte vet vad de heter? De var avsiktliga försök att skada fasaden och underminera partiledaren. Och till slut faller hon.
Johnny Magnusson har en lång bakgrund inom partiet och menar att anledningen att han ”satt sig på tvären” bygger på erfarenhet och att han har större delen av sin moderata karriär bakom sig. Han behöver inte längre vakta sin tunga i rädsla för repressalier och för att skada en framtida bana inom partiet.
– Man kan inte döma ut en partiledare som inte fått göra ett val. Kolla på Annie Lööf. Vem brydde sig om henne 2014? Då satt hon löst. Alla tyckte att ”Ja, vadå, småländska, rätt tråkig”. Vad har hon gjort sedan dess som gjort henne till helgon? Ingenting. Hon har glädje av att vi i vårt parti inte varit så bra.
Valberedningen börjar sitt arbete nu
En liknande parallell finns också senast Moderaterna var nere på opinionssiffror runt 15 procent. Då var det Folkpartiet och dåvarande partiledaren Lars Leijonborg som drog nytta av ett svagt Moderaterna.
– Då talade man om Leijonkungen. Men det var ju för att vår partiledare då, Bo Lundgren, var näst intill oduglig. Då stack folk och gick till Folkpartiet. Men det gick ju över så fort vi valde en lite bättre partiledare.
Valberedningens arbete att hitta en ny partiledare kommer att inledas efter dagens möte. Förhoppningsvis går det sedan att hantera partiledarfrågan i samband med den arbetsstämma som Moderaterna har inplanerad i oktober i Örebro, enligt Johnny Magnusson.
– En ny ordförande kommer att behöva ett par månader för att hitta till rummet om jag uttrycker mig så. Och för att ställa upp sitt eget lag. Då är vi framme vid jul. Sedan har vi bara våren på oss att arbeta in en tydlig profil. Det vi misslyckats med på tre år ska vi nu göra på tre månader. Det kommer inte att bli lätt. Man får vara lite självmordsbenägen om man ställer upp som partiledare nu. Den samlade analysen blir: ge fan i att byta partiledare nu!
Moderaternas ideologiska vånda
En förklaring till den splittring och kris som bubblat upp till ytan inom Moderaterna handlar om ideologi.
Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, har tidigare varit inne på att det finns en ideologisk skiljelinje i svensk politik som löper genom partiet.
– Sprickan mellan en sorts bred socialliberalism och en bred konservativ nationalism går genom Moderaterna. Den har funnits där under lång tid men man har hanterat den, ibland med en mer konservativ politik som följd och ibland med en mer liberal, sa Jonas Hinnfors i en intervju med GP tidigare i veckan.
Skillnaden under senare år är SD:s inträde som maktfaktor i rikspolitiken.
– Det skapar en ideologisk vånda att de här olika delarna inom Moderaterna börjar röra sig. En del har gått till SD, en del till C. Det skapar panik och en ond cirkel, sa Jonas Hinnfors.
"Det är klart många har ett egenintresse i detta"
På frågan hur den här ideologiska splittringen påverkar partiet i dag funderar Johnny Magnusson ett tag. Han menar att den maktkamp som slutligen ledde fram till att Anna Kinberg Batra lämnade sin position till viss del har ideologiska rötter.
– Det är en falangstrid från ungdomsförbundet, främst i Stockholm, som vuxit in i partiet. Det är min bestämda uppfattning. Det har varit turbulent i ungdomsförbundet sedan Reinfeldt var förbundsordförande med strider mellan liberaler och konservativa.
Missnöjet med Anna Kinberg Batra underblåses också av en oro kring vad som händer med partistöd och riksdagsplatser om resultatet i nästa riksdagsval blir i nivå med det stöd partiet för tillfället har i opinionsundersökningarna.
– Det är klart att många har ett egenintresse i detta. De ser ju hur deras platser ryker. Ett parti som ser ett valnederlag komma våndas naturligtvis över det.
Ingen tydlig ideologisk linje i förslagen
Om Johnny Magnusson får representera moderat classic, det begrepp som Carl Bildt en gång myntat och som enligt Johnny Magnusson innebär att man är av en ”utgående modell”, så står Hanna Friberg för en ny generation moderater. Hon är ordförande i MUF Göteborg och beskriver sig själv som liberalkonservativ, men med slagsida åt det liberala hållet. Även hon har upplevt hårda ideologiska strider inom partiet.
– Moderaterna är ett väldigt stort parti och samlar många medlemmar. Det är klart att det finns ett tolkningsutrymme och det finns väl flera inom Moderaterna som står väldigt långt ifrån varandra. Det märker man inte minst på MUF-stämmor. Då kan det stå folk och debattera för egentligen ganska skilda saker. Men båda sidor kallas sig moderater och är moderater.
Under våren kritiserade Hanna Friberg, tillsammans med andra politiker inom MUF, moderpartiet för att vara för utspelsdrivet.
Hon tycker att partiet misslyckats i att koppla de ideologiska värderingarna till konkret politik. Det, och en bristande tydlighet, är bakgrunden till de problem partiet nu tampas med, anser hon.
– Jag tycker inte riktigt att man har kunnat se en tydlig ideologisk linje i våra förslag. Det tycker jag är tråkigt. För mig var det ideologi som gjorde att jag engagerade mig i partiet. Jag hoppas att vi moderater kan hitta tillbaka till våra grundläggande ideologiska värderingar.
Anna Kinberg Batras kritiserades ibland för att vara vag. Hon kallade Sverigedemokraterna för ett rasistiskt parti, öppnade sedan för någon form av samarbete, men hade svårt att precisera hur det samarbetet skulle se ut.
Hanna Friberg delar Anna Kinberg Batras förhållningssätt gentemot Sverigedemokraterna. I alla fall i den meningen att beröringsskräcken mot SD inte ska behöva betyda att Moderaterna undviker att driva igenom moderat politik.
– Vi ska lägga våra förslag. Det ska vi alltid göra, oavsett vilka som skulle kunna tänkas rösta på dem. Men däremot vill jag verkligen understryka att jag absolut inte vill se ett samarbete med SD. Det var en annan viktig anledning till att jag engagerade mig i politiken, att jag vill mobilisera och engagera mig mot SD. Jag hade egentligen velat att de inte funnits i Sveriges riksdag. Men nu gör de det och jag vill ha mer moderat politik i Sverige. Det är jag helt övertygad att våra väljare förväntar sig.
"Håll rent högerut!”
Att Moderaterna är ett parti som under den här mandatperioden blött från två håll är inte omstritt. Flera opinionsundersökningar visar att en del har försvunnit in mot den politiska mitten och C, en annan väljargrupp har istället sökt sig högerut mot SD. Men att översätta den tendensen till att säga att de liberala och konservativa delarna av partiet driver längre och längre bort från varandra är inte lika självklart. Det menar Ulf Adelsohn, som varit moderat i ett halvt sekel, och själv var partiledare i början av 80-talet.
– Konflikten mellan konservatism och liberalism framhålls ofta i media. Men jag har inte någonsin under mina 50 år i moderat politik märkt det där. Det finns bara i media!
När Fredrik Reinfeldt lanserade de Nya Moderaterna rörde sig partiet in mot den politiska mitten. Partiet lämnade då högerflanken blottad för SD:s intåg.
– Jag hade en regel, det var en order egentligen: ”Adelsohn! Håll rent högerut!” Det kunde väl hända att det ibland ledde till att man fick fälla yttranden om sådant man kanske inte riktigt tyckte var så bra. Men det kan vara värdefullt att göra det, inom ramen för det rimliga, för att tillgodose att man inte får ett sådant här parti.
Tre saker bakom dagens situation för partiet
Ulf Adelsohn pekar på tre saker som bidragit till dagens situation för partiet. Det ena är att M inte skulle ha behandlat näringslivet som ett särintresse och att man tydligare borde ha tagit ställning mot förslaget att begränsa vinster i välfärden. Det andra handlar om att Anna Kinberg Batra, trots att hon är ”en jävla klok och bra person” inte nått ut. Den tredje delen handlar om ett misstag, som skedde på valnatten 2014.
– Om vi betänker att Reinfeldt inte direkt hade avgått utan gjort precis som Löfven gör nu och sagt att han tänkte sitta kvar och att om man vill avsätta honom så får man ta hjälp av SD så hade det varit ett annat läge. Då hade de hundratusentals röster, som tidigare varit moderata men nu röstat med SD, helt plötsligt hamnat i en situation där de röstat med Socialdemokraterna för att fälla Reinfeldt. Då hade det varit dramatiskt annorlunda i dag. Förutsättningarna hade varit oändligt mycket bättre för Anna Kinberg Batra om så hade skett.
Även Johnny Magnusson menar att det är dags för Moderaterna att få fokusera på politiken och på framtiden. Men först måste man leta reda på någon som kan leda partiet. För några år sedan var det givet att sökandet även hade handlat om att hitta alliansens statsministerkandidat. I dag är skillnaden mellan Centerpartiet och Moderaterna så liten att det inte är helt säkert.
– Nu letar vi efter någon som vi tror kan reda upp det här. Att hitta en efterträdare går nog men att hitta någon som har rätt kvalifikationer… Det blir kinkigt.
