Att skapa attraktiva platser, där människor vill röra sig, är en åtgärd som går att vidta för att hindra självmord bland unga. Detta enligt Charlotta Thodelius som precis fått sin doktorsavhandling godkänd och numera kan titulera sig doktor i arkitektur vid Chalmers.
Att skapa attraktiva platser, där människor vill röra sig, är en åtgärd som går att vidta för att hindra självmord bland unga. Detta enligt Charlotta Thodelius som precis fått sin doktorsavhandling godkänd och numera kan titulera sig doktor i arkitektur vid Chalmers. Bild: Anna Svanberg

Ny forskning: Vackra miljöer kan hindra självmord

Självmord bland unga kan förhindras med hjälp av genomtänkt stadsplanering. Men det handlar om mer än höga staket och stängsel – att skapa vackra miljöer kan vara en precis lika viktig åtgärd, enligt ny forskning från Chalmers.

ANNONS

När unga tar livet av sig sker det ofta mer impulsivt än för vuxna personer. Men med hjälp av genomtänkt stadsplanering skulle det kunna förhindras. Det menar Chalmersforskaren Charlotta Thodelius, nybliven doktor i arkitektur.

– När man tänker på självmord utomhus handlar det ofta om tåg och broar i Sverige, men ungdomar gör sällan som vuxna. Själva idén kommer till dem väldigt snabbt och så genomför de det direkt – allt händer under ett väldigt kort tidsspann. De väljer därför objekt som är nära, som de känner till och är lättillgängliga, säger hon.

Det innebär att relativt enkla åtgärder – fysiska barriärer såsom stängsel och staket – kan vara väldigt effektiva.

ANNONS

– Man brukar prata om att vuxna tänker på hur de ska ta sitt liv först, och sedan vart. Men eftersom ungdomar är så impulsiva blir plats och metod densamma. De har ofta ingen plan B, vilket kanske en 50-årig man som har tänkt på det länge har.

LÄS MER:Han förhandlar med liv som insats

Stängsel kan skrämma

Vilka specifika platser det kan handla om vill hon inte berätta, det för att inte indirekt inspirera människor som mår dåligt. Men generellt finns det flera utmaningar med att suicidsäkra platser. En av dem är att platser kan uppfattas som skrämmande och att människor därför undviker att använda dem i sin vardag.

"Vi måste ta reda på vad det är för platser där det är mycket självmordsförsök. Sen handlar det om att vi måste vidta åtgärder som både är fina och funktionella så att man attraherar folk till platsen. Vi måste också börja utvärdera vad vi lägger resurser på", säger Chalmersforskaren Charlotta Thodelius.
"Vi måste ta reda på vad det är för platser där det är mycket självmordsförsök. Sen handlar det om att vi måste vidta åtgärder som både är fina och funktionella så att man attraherar folk till platsen. Vi måste också börja utvärdera vad vi lägger resurser på", säger Chalmersforskaren Charlotta Thodelius. Bild: Anna Svanberg

– Vissa broar används inte för att stängslen verkligen kan skrika att här har någon tagit sitt liv, eller att det har skett något hemskt. Vi måste därför göra åtgärder som både är fina och funktionella. Jag tror att man kan kombinera estetik och säkerhet på mer kreativa sätt än vad vi gör i dag, säger hon och fortsätter:

– Jag tänker på växter, ljusspel och andra medel. Precis som man gör med rondeller vilket också bara var en säkerhetsåtgärd från början – nu är det blommor i dem och de är fina inslag i staden.

LÄS MER:Polisen larmar om fler självmordsförsök i Göteborg

"Kiosk istället för staket"

Just att få människor att vilja vistas i stadsmiljöer är också det en viktig aspekt i att förebygga självmord bland unga, berättar hon.

ANNONS

– Om det finns mycket folk i närheten gör det att man kan söka hjälp, eller att vuxna kan gripa in och fråga hur det är. Ju fler människor som rör sig i staden, desto mer ökar chansen att någon faktiskt ser en.

– Jag tror också att man måste göra fler utvärderingar och titta på olika platser och dess betydelse. På vissa ställen kanske det räcker med att man bygger en kiosk i stället för ett staket så att det blir en attraktivitet och ett flöde på platsen.

Hon säger att det finns mycket kunskap om ungdomars självmord och självmordsförsök, framförallt hos polis och räddningstjänst som ofta är först på plats. Däremot är det svårt att få till några konkreta förändringsåtgärder då det är många olika aktörer inblandade i stadsutformningen.

– Det känns som att kunskapen missas – särskilt om det inte handlar om ett fullständigt genomfört självmord. Man skulle kunna analysera ett steg till. Till exempel om det bara händer på fredagskvällar eller att ta reda på vem som är ansvarig för den grind som någon kanske klättrar över? Vems ansvar är det att ta hand om den om den börjar gå sönder? Är det Trafikverket, kommunen eller privata fastighetsägare?

ANNONS

Hit kan du vända dig om du mår dåligt

Om du eller någon du känner mår dåligt är det bra att ha någon att prata med. Det finns flera hjälplinjer och stödsajter som man kan vända sig till för att få hjälp och råd.

Mår du själv dåligt? Eller är du orolig för en vän eller anhörig som mår dåligt? Det är viktigt att aldrig lämna en person som mår dåligt ensam. Om läget är akut ska man alltid ringa 112 eller vända sig till närmsta psykiatriska akutmottagning.

Men det finns även flera hjälplinjer och stödsajter som man vända sig till om man själv eller någon man känner mår dåligt.

Här följer några av de alternativ som finns:

HJÄLPLINJEN

Hjälplinjen kan ge tillfälligt stöd samt råd om mer långsiktig hjälp. De finns att nå på telefonnummer 0771-22 00 60 alla dagar mellan klockan 13 – 22. Du hittar dem även på www.hjalplinjen.se.

MIND, SJÄLVMORDSLINJEN

Självmordslinjen har öppet varje dag mellan klockan 06 och 24. Där kan du prata med någon av Minds volontärer för att få stöd. De finns på telefonnummer 90101 men de har även en chatt på https://chat.mind.se/ som har öppet samma tider.

MIND, FÖRÄLDRATELEFONEN

Mind har även en föräldratelefon dit föräldrar till personer som mår dåligt kan vända sig. Telefonlinjen 020-85 20 00 har öppet på vardagar mellan klockan 10 -15. Mer information finns på www.mind.se

JOURHAVANDE MEDMÄNNISKA

Jourhavande medmänniska driver en telefonjour som är öppen för alla att ringa. De finns för att bland annat ge stöd, visa förståelse och dela känslor med människor som inte har någon annan att vända sig till. De finns att nå på 08-702 16 80 alla dagar mellan 21 – 06 och på www.jourhavande-medmanniska.se.

BRIS, BARNENS TELEFON

Du som är under 18 år kan ringa till Bris för att få prata med en kurator om det du funderar på eller om du behöver hjälp eller stöd med något. Numret är 116 111 och är öppet alla dagar mellan 14-21. Det är gratis och du får vara anonym.

SPES

Anhöriga till människor som tagit sitt liv kan vända sig till SPES för stöd och hjälp. Numret är 08 – 34 58 73 och de har öppet alla dagar mellan klockan 19.00 – 22.00. Mer information finns på www.spes.se.

1177 VÅRDGUIDEN

Vårdguiden kan hjälpa till att ge svar på frågor om psykisk ohälsa. Det går också att läsa tidigare ställda frågor eller skicka in en egen fråga anonymt. Mer information finns på www.1177.se.

KYRKANS JOURTJÄNST

Telefonjouren som nås på 031-800 650 är öppen vardagar mellan 13-21 och lördag-söndag mellan 16-21. Den göteborgsbaserade linjen är bemannad av volontärer och är öppen för alla. De driver även webbtjänsten SOS-brevlådan som nås på https://sos.svenskakyrkan.se/.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS