Har vi blivit överdrivet rädda förbakterier?
– Ja, verkligen. De bakterieorsakadesjukdomar som vi har i Sverigekommer oftast från oss själva. Bihåleinflammation,lunginflammationoch öroninflammation orsakasav bakterier från vår egen näsa ochsvalg, som klättrar in påställen därde inte ska vara. Det är inget somhandsprit eller tvål skyddar mot.Och de flesta infektionssjukdomarsom förkylningar, influensa ochmagsjuka, är virussjukdomar. Desmittar genom luften, och det ärinte såmycket att orda om, om dufrågar mig.
Så handsprit och frenetiskt tvättandeav händer är helt onödigt?
– Jag kan inte tänka mig någonvettig användning av handsprit utei samhället. Det skulle möjligen varastorkök och restaurangkök. Menspriten är ju spetsad med någotsom smakar pyton, sådet kanskeinte ska användas i samband medmatlagning heller. Hemma, närman lagar mat, är det en bra idé atttvätta händerna såatt man inte fårner stafylokocker i majonnäsen. Dekan växa till sig och leda till matförgiftning.Inom sjukvården är det enhelt annan sak, där använder manhandsprit för att förhindra att bakterieröverförs mellan människor. Därfinns bakterier som är resistentamot antibiotika och som inte fårspridas från en patient till en annan.
Finns det någon speciell bakteriemytsom du är särskilt mån omatt avliva?
– Tvåsom jag tycker särskilt illaom är att man ska sitta hemma deförsta månaderna med spädbarn,för att de inte ska fåRS-virusinfektion.Men det får man inte i folksamlingarutan först och främst avsyskon. Det andra är att man uppmanarfolk att tvätta händerna påbarn flera gånger om dagen. Det ärinte bra för huden. En rimlig nivåäratt man tvättar händerna efter toalettenoch om man är alldeles jordigeller kladdig, men dåhandlar detinte om smitta.
I din forskning har du intresseratdig särskilt mycket för uppkomstenav allergier, vilka hartredubblats i Sverige de senaste20 åren. Vad beror det på?
– Det beror såvitt vi vet påattvi har mindre familjer, större bostäder,längre föräldraledighet ochfärre djur omkring oss i dag. Vårtimmunsystem är byggt för att mötaen massa bakterier och virus såfortvi kommer ut ur moderlivet. I dagär det mindre sånt i omgivningen,pågrund av anledningarna somjag nämnde. Man har ocksåvisatatt rådet om att vänta med att introduceramat tills barnet blir sexmånader har varit helt felaktigt ochgett många födoämnesallergier, helti onödan.
Så överdriven hygien kan alltsågöra oss sjuka?
– Ja. Flera sjukdomar är vanligarei rena, rika västländer i än fattigaländer med dålig hygien. De är deenda sjukdomar som ökar nuförtidenmedan andra minskar eller liggerstilla. Allergi fanns i princip inteförrän på1800-talet men är i dagvår vanligaste sjukdom. En annangrupp hygiendrivna sjukdomar ärChrons sjukdom och ulcerös kolit,som gemensamt kallas inflammatoriskatarmsjukdomar. De ökarkraftigt i västvärlden.
Hur rekommenderar du att manska bete sig för att hålla sig frisk?
– Att växa upp med mycket djuroch människor omkring sig är detbästa sättet att skydda sig mot allergi.Allra helst påen bondgård. Ochvad gäller vanliga virussjukdomarsåär det genom att gåigenom sjukdomeneller vaccinera sig. Tyvärrhar vi inget vaccin mot förkylning.Det handlar om hundratals olikavirus, sådet hade nog varit orealistisktatt ta fram ett vaccin mot det.Om det värsta man kan tänka sigär att bli förkyld får man undvikamänniskor helt och hållet mellanoktober och maj.
Fakta: Agnes Wold
■■ Gör: Läkare och professor iklinisk bakteriologi med särskildinriktning på normalfloravid Sahlgrenska akademin iGöteborg.
■■ Om: Enligt Agnes Wold ären ogrundad rädsla för bacillervida utbredd i samhället.Det vill hon i egenskap avforskare, skribent och debattörbelysa. Förra året gavAgnes Wold tillsammans medbarnläkaren Cecilia Chrapkowskaut boken Praktikaför blivande föräldrar: Gravidfaktaoch barnkunskap påvetenskaplig grund. I bokenröjer de bland välmenanderåd gällande
