Både hemma och på arbetsplatser runt om i landet firades under torsdagen det svenska fikafenomenets hyllade bakverk - kanelbullen.
Inte mindre än sju miljoner bullar såldes samma dag förra året, enligt branschorganisationen Sveriges bagare & Konditorier. Över 55 procent åt minst en kanelbulle, varav en tredjedel åt två eller flera.
"Tagit in extra bagare"
På Café Husaren på Haga Nygata hade man bakat bullar hela morgonen för att kunna tillgodose både svenskar och turister med den klassiska Hagabullen.
– Det är lite av en feststämning här varje år på Kanelbullens dag. Vi har tagit in extra bagare och fyllt på med extra mycket råvaror inför torsdagen. Många kommer hit och köper med sig bullar hem till familjen, berättar Jessica Wiklund, cafébiträde.
Några av dem som letat sig till caféet var studenterna Louise, Nora och Miranda som skulle köpa en bulle att dela på.
– Man måste ha en bulle den här dagen, konstaterade Nora och fick medhåll av de andra.
Fika blev populärt under mitten av 1800-talet
Kanelbullens dag är en relativt ny temadag då den bara existerat i knappt 20 år. Den fjärde oktober är ett bra val av datum, enligt Göteborgianas redaktör Kristian Wedel:
– Det är ett väldigt bra val av dag då det är lagom långt till Gustav Adolfsdagen med sina bakelser den 6 november, men det är också långt till semlorna och kräftpremiären, säger han.
Även om Kanelbullens dag är ett modernt påhitt så har själva bullen och vetebrödet en betydligt längre historia. Inte minst i Göteborg.
– Hur länge har vi egentligen fikat? Ja, för att behöva fika behövs kaffe och någonting sött till kaffet. I Göteborg, som var en hamnstad dit mycket produkter kom, blev socker och vetemjöl mycket billigare under mitten av 1800-talet. Men i många hushåll fick man också en spis att baka i. Då tog det fart, berättar Kristian Wedel.
