Hon slog larm om bristerna

Janet Granhage är jurist och god man för en av de boende. Hon känner igen sig i GP:s artiklar och har tidigare slagit larm om bristerna i en skrivelse.

ANNONS
|

– Det handlar mer om att förvara än att vårda. Det råder närmast en kultur där allt är tillåtet, och där få insatser görs för att bryta missbruket. I bästa fall förblir situationen oförändrad för den boende, i värsta fall förvärras missbruket, säger Janet Granhage.

Enligt Janet Granhage är det orimligt att hemmet tillåter alkohol under dygnets samtliga timmar. – Att de boende tillåts bjuda in vänner, ofta med egna missbrukarproblem, innebär att de frestas till att fortsätta dricka. Jag tycker att det åtminstone borde finnas regler för alkoholen. Exempelvis skulle det kunna vara förbjudet att dricka på rummet, säger hon.

ANNONS

Janet Granhage berättar att hon och hennes huvudman har olika syn på verksamheten.

LÄS MER:Larmet: droger och vapen på äldreboende – Medan han tycker det är toppen med betalt boende och mat på bordet, ser jag att det snarare upprätthåller missbruket. Jag tror att man hade haft bättre resultat om verksamheten var inriktade på de som är beredda att jobba för att ta sig ur missbruket.

"De anställdas situation nedprioriteras"

Att sex undersköterskor har sagt upp sig på en månad beror i första hand på att de anställdas situation har nedprioriterats, säger Janet Granhage.

– Just nu är verksamheten mer intresserade av att de boendes rättigheter inte kränks, än att arbetsmiljön är tillfredsställandeför de undersköterskor som jobbar där.

En undersköterska som har hört av sig till GP, men som vill vara anonym, är upprörd över arbetssituationen på Kallebäckshemmet. Hon har själv arbetat med äldre som blivit dementa på grund av missbruk, både i Sverige och i Norge.

Enligt henne var "trygghetssystem direkt till väktare och polis grundläggande personaltrygghet" på hennes arbetsplatser. Dessutom förekom det aldrig något ensamarbete.

Många har upprörts

Även Helené Furness, enhetschef på den privata öppenvårdskliniken Valet, har upprörts av GP:s artiklar. – Det känns som om de har gett upp hoppet om de här människorna. Om man nu inte har nolltolerans för alkohol, så borde man ännu mer motivera de boende att minska på drickandet. Det finns inga hopplösa fall, även om de är svåra, säger hon. LÄS MER: "Det ska inte vara en frizon för brott"

ANNONS

Hemmet i Kallebäck ska i första hand tillhandahålla boende, och i andra vård och omsorg. Enligt Anette Skårner, docent vid Göteborgs universitet och inriktad på missbruksfrågor, måste verksamheten se på de boende som man ser på andra äldre, vad gäller krav på integritet och önskemål om vård. – Det lågaffektiva bemötande är ett rimligt förhållningssätt. Den här typen av grupp har ofta komplexa problem som kan innefatta flera psykiska, somatiska och sociala aspekter. Vården måste behandla utifrån en integrerad metod och behandlingen måste vara kontinuerlig, säger hon.

"Mer kontroll inte rätt väg att gå"

Anette Skårner anser att det måste finnas tillräckliga resurser som garanterar vidareutbildning och stöd för personalen. Samtidigt tror hon inte att mer kontroll nödvändigtvis gör arbetssituationen bättre.

– Det finns inget som säger att mer kontroll eller en större närvaro från väktare gör situationen långsiktigt tryggare. Rent generellt är det ingen god idé att ha väktare på ett vård- och omsorgsboende. Samtidigt är det självklart att man ska ringa polisen om det uppstår en hotfull situation, säger hon.

ANNONS