Forskare: Dags att testa sovmorgon i skolan

Forskning visar att både elevernas hälsa och deras skolresultat skulle kunna bli bättre med sovmorgon. Utbildningsforskaren Hans Teke tycker det är hög tid för ett ordentligt försök i Sverige. – Vi måste fråga oss vem skolan är till för, säger han.

ANNONS
|

I tonåren behöver kroppen extra mycket sömn, men studier visar att ungdomar sover för lite. För lite sömn ökar risken för psykisk ohälsa och kan också påverka skolresultaten negativt.

En anledning till att många sover för lite är att människor, såväl vuxna som ungdomar, lägger sig allt senare. Tonåringar som sitter uppe allt längre med mobilen eller vid datorn är ett problem, enligt Torbjörn Åkerstedt, senior professor i psykologi på Karolinska institutet. Men det finns också biologiska förklaringar till att bilden av tonåringen som har svårt att slita sig ur sängen stämmer.

"Praktfullt mycket tröttare"

Skolans start på morgonen är anpassad för efter vuxnas sömnbehov, inte ungdomarnas säger han.

ANNONS

– När man föds ligger sömnbehovet på kanske 18-19 timmar och sen sjunker det snabbt. Under tonåren bromsas den utvecklingen upp och man får också en senareläggning av dygnsrytmen. Så fort man kommer in i puberteten blir man praktfullt mycket tröttare, säger han.

I och med att dygnsrytmen förskjuts kan det vara svårt för tonåringar att somna i tid för att kunna tillgodogöra sig de uppemot nio timmarna som behövs när kroppen utvecklas under puberteten.

Forskarna: Dags att testa i Sverige

Både Torbjörn Åkerstedt och Hans Teke, doktorand i utbildningsvetenskap vid Lunds universitet, tycker att det är dags för ett ordentligt försök med sovmorgon i den svenska skolan.

– All evidens som finns pekar mot att det skulle ge bra resultat på flera områden. Bättre resultat på prov, bättre närvaro på första lektionen och att ungdomarna skulle må bättre, säger Hans Teke.

Forskarna hänvisar till amerikanska och brittiska försök som har gett bra resultat. I en känd amerikansk studie fick 9 000 elever börja skolan 50 minuter senare än vanligt. Studiens visade att både resultaten och den självskattade hälsan blev bättre när eleverna sköt fram sin skolstart.

I Sverige har till exempel Smedhagsskolan i Hässelby skjutit fram skolstarten med goda resultat, men någon ordentlig svensk studie med kontrollgrupp för att verifiera resultaten, finns inte.

ANNONS

"Tränardem för ingenting"

Hans Teke planerar själv att genomföra en större studie de närmsta åren. Han säger dock att det finns ett motstånd mot att senarelägga skolstarten på grund av organisatoriska skäl. Busstidtabeller, fritidsaktiviteter och lärare som inte vill skjuta på sin dag.

– Men då måste vi fråga oss vem skolan är till för. Om det är till för lärarna eller för eleverna, säger han.

Ett annat vanligt argument mot att senarelägga skoldagen är att ungdomar helt enkelt behöver lära sig hur det fungerar i vuxenvärlden. Men inte heller det argumentet håller, enligt Teke.

– Man har en speciell sömnrytm i tonåren och som ung vuxen. Det är då man behöver sova till klockan nio. När man kommer upp i 25-årsåldern blir det inte lika onaturligt att gå upp vid klockan halv sju. Så vi tränar dem för ingenting genom att låta dem gå upp tidigt i tonåren, säger han.

ANNONS