Niorna får för lite sömn
Var fjärde elev i nian sover sex timmar eller mindre. Det visar GP:s årliga ungdomsenkät. Alldeles på tok för lite, tycker sömnforskare Jan Hedner.
Sömnen påverkar i hög grad hur vi mår. Under sömnen laddar vi batterierna och sorterar minnesintrycken. Sover vi för lite påverkas minnet, igenkänning och till viss del reaktionsförmåga.
När GP i sin årliga enkät till niorna frågade hur länge eleverna sover, visar svaren att var fjärde sover sex timmar eller mindre.
Enligt forskarna klarar vi perioder av sömnbrist, men det tar sedan tid att återhämta sig.
– Det går absolut inte på en dag. Är du ute till fem på lördagsmorgonen är du jetlagad på söndagen. Först ett par dagar in i veckan är du fullt återhämtad, säger Jan Hedner, professor och överläkare på sömnkliniken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Sebastian Hultin är 16 år och går i nian på Ekdalaskolan i Mölnlycke. På vardagarna sover han åtta timmar – exemplariskt i sömnforskarnas ögon. Men på helgen vänder han på alla begrepp.
– Då sover jag kanske tre–fyra timmar, säger han.
Nätterna tillbringar han i stället framför datorn och spelar spel – ensam eller med kompisar.
Hur mår du efter en natt med lite sömn?
– Jag är väldigt trött, hör inte riktigt vad andra säger och har lite svårt att koncentrera mig. Ibland somnar jag över en bänk här hemma, säger han.
Måndag morgon är han också trött. Men sedan brukar han ha sovit i kapp.
Sömnforskaren Jan Hedner tycker att Sebastians sömnbeteende är okej om han själv anser att han fungerar bra på måndagen.
– Men jag förstår inte riktigt meningen med det. Och någonstans får han ett prestationstapp på grund av detta, säger han.
Sebastian själv är nöjd och skulle inte vilja sova mer.
– Det är något speciellt att sitta uppe och spela på nätterna. Det är lugnt och väldigt mysigt, säger han.
Fakta/Bakgrund
Jan Hedner, sömnforskare, svarar på frågor
Den 21 mars är det internationella sömndagen. Varför behövs en sådan dag?
- Sömn är ett aktuellt ämne – vi sover mindre och det har blivit en livsstilsfråga. Medvetenheten behöver helt klart öka om sömnproblem.
Hur många har sömnproblem?
- I en Sifo-undersökning för två år sedan svarade en tredjedel att de inte sover tillräckligt, en tredjedel att de hade en frekvent sömnstörning och lika många att de var trötta på dagen.
Hur många timmar ska man sova per natt?
- Det finns inga absoluta sovtider, utan det är tills man känner att man mår bra.
Hur länge sover vi i genomsnitt?
- Drygt sju timmar per dygn. De flesta sover en timme längre på helgen, men det finns också extrema kort- och långsovare. Några kända kortsovare är Stalin, Hitler, Napoleon, Thatcher, Dalí och JF Kennedy.
Kan man sova för mycket?
- En del sover 8–9 timmar utan att det är onormalt. Men sover man väldigt mycket är det ofta något sjukligt som ligger bakom.
Vad avgör om man är morgon- eller kvällsmänniska?
- Det beror på varje persons genuppsättning. En fjärdedel av oss är morgonmänniskor, en fjärdedel kvällsmänniskor och hälften av oss är mittemellan.
Hur skulle världen se ut om alla tog en tupplur mitt på dagen?
- En powersleep på 10–15 minuter ger inte återhämtningssömn, men många mår bra av det och då kan det vara en god idé. Vid extrema sömnbehov hjälper däremot inte en tupplur.
Siesta då?
- Då pratar vi om djupsömn på 60–90 minuter. Det fungerar också för vissa.
Blir man friskare av att ta siesta?
- En undersökning i Spanien kunde inte visa det. I stället var det något fler av dem som tog siesta som dog i hjärt-kärlsjukdomar.
Varför vaknar man ofta lite före väckarklockan?
- Det är faktiskt ingen myt och beror på att vi har en inbyggd tidsuppfattning.
Apropå myter, sover vissa sämre vid fullmåne?
- Nej, det finns inte vetenskapliga belägg för det.
















