När en norsk tidning uppger att en ung kvinna har haft en affär med prinsessan Madeleines fästman Jonas Bergström finns det all anledning att vara skeptisk.

Hur vet vi att det är sant? Den enda källan är en tidning vars trovärdighet vi inte har insyn i. Och hur stort är allmänintresset?

Svaret är att allmänintresset i högsta grad är stort. Det blir en fråga eftersom de båda prinsessbröllopen redan dragit igång en debatt där allt från SVT:s bevakning till hur mycket det får kosta, diskuteras. I och med att paret var förlovade var Jonas Bergström en del av den svenska kungafamiljen där prinsessan Madeleine är trea i tronföljden.

Spekulationerna kring paret satte fart när drottning Silvia i en intervju förklarade att det inte skulle bli något andra prinsessbröllop under hösten som det var planerat. Kulmen nåddes när den norska kvinnan gick ut med sina påståenden.

Hovet klargjorde att Madeleine och Jonas Bergström fortfarande var ett par och vädjade om att de skulle lämnas i fred.

GP publicerade hovets uttalande på gp.se. I torsdagens GP fördes ett resonemang om publiciteten kring paret kommer att påverka människors förtroende för kungafamiljen och monarkin.

Att inte förhålla sig till det som nu alldeles uppenbart påverkar kungahuset och svenskarnas syn på dem vore fel. Däremot ska GP inte ge sig in i detaljer eller sprida rykten som vi inte har belägg för.

– Sammantaget motiverar allmänintresset att vi skriver. Men vi spekulerar inte utan försöker ge relevanta perspektiv på händelseutvecklingen, säger GP:s chefredaktör Jonathan Falck.

I veckan kom en undersökning om förtroende för kungahuset. Den är gjord av SOM-institutet vid Göteborgs universitet och visar att förtroendet har sjunkit. 2006 svarade 68 procent att de ville behålla monarkin. 2009 var motsvarande siffra 56 procent.