Det saknas inte framtidsplaner för Göteborg. Den senaste veckan har visionerna duggat tätt. Hittills har framtidsbilderna mest handlat om de centrala delarna av Göteborg. Men på torsdagen bjöd sju tunga fastighetsägare i Bergsjön in till ett möte om stadsdelens framtid med inriktning på jubileumsåret 2021.

Tre arkitektkontor hade fått i uppdrag att rita ett framtida Bergsjön. Det som återkommer i deras presentationer är att det behövs fler förbindelser inom stadsdelen och länkar över till resten av staden. Och många fler som bor.

- Stora delar av stadsdelen är vägar, diken och områden som inte används. Göteborg innanför vallgraven får plats fem gånger i Bergsjön, säger Simon Klamborn från arkitektkontoret Kanozi.

Under de senaste 10-15 åren har det byggt 15 lägenheter i Bergsjön. Alla tre kontoren skissar på blandad bebyggelse med framför allt radhus och småhus, som en kontrast till den storskalighet som i dag präglar området.

Ola Bergstrand är doktorand på Handels och har bott i Bergsjön sedan 2000. Han undrar var människorna är i framtidsskisserna som visades.

- Var är den sociala dimensionen i det här? Jag ser bara en massa hus, säger han.

Ola Bergstrand gillar att det ska bli ett kulturhus i Bergsjön men är oroad över segregationen och passiviteten hos många ungdomar.

- När det är fint väder är folk ute och grillar men vad finns det mer för ungdomar här? Hur får vi folk att vilja bo kvar och inte flytta så snart de kan? undrar han.

Arkitekterna på Kanozi låter, till skillnad från White och Sweco, skogsryggen som går genom Bergsjön vara kvar och koncentrerar sin bebyggelse i två delar: Bergsstaden och Sjöstaden.

- Vi tror att ett badhus vid sjön skulle göra ett bra jobb. Området skulle användas året runt och bli en attraktiv mötesplats för hela Göteborg, förklarar Simon Klamborn.

När han har pratat med boende är det otryggheten många återkommer till.

- Det är för stora glapp mellan husen. Bor man i Göteborg ska man bo i en stad, inte i skogen, säger Simon Klamborn.