- Vad gör kvinnorna? Kokar kaffe? blir den spontana reaktionen från Lovisa Öbrink när hon hör hur fördelningen ser ut på nyckelposter inom stadsbyggnad i Göteborg.

Tillsammans med Mariana Nordlander och Ida Olsson Bjärmark går hon fjärde året på Chalmers arkitekturutbildning.

Ingen av dem är jätteförvånad över att det ser ut så där. Alla tror att det kommer att ändra sig, fler tjejer än killar läser till arkitekt nu. De säger också att de tycker det är bra med blandade grupper.

- Fast när vi väljer grupper jobbar nästan alltid tjejer med tjejer och killar med killar, säger Mariana.

Men varför då?

- Det är kompisar, dem man umgås mest med, säger Lovisa.

- Personkemi. Det funkar bättre när man umgås mer. När man jobbar med grupparbeten vill man jobba med likasinnade, säger Mariana.

- Jag vet vad jag får när jag väljer nån jag känner, säger Ida.

Lovisa inser vad de säger och lägger till:

- Det är kanske så det är, att det följer med upp.

Mariana säger att det ofta ger mer att arbeta i en blandad grupp eller med nån av de internationella studenterna, men att det ändå oftast blir tryggheten i en känd grupp när de får välja. Särskilt om det är ett viktigt moment, då har man inte riktigt råd att chansa Ungefär vartannat grupparbete lottas och i vartannat får studenterna välja vilka de arbetar med.

Under utbildningen kommer de knappt i kontakt med stadsbyggnadskontoret eller den övriga kommunala byggverksamheten. Och helst vill de själva jobba på den privata sidan.

- Stadsbyggnadskontoret känns så segt, säger Lovisa.

- Det är ju längre processer, säger Mariana.

- Jag trodde kanske att det skulle locka fler kvinnor. Män brukar vilja ha fort och snabbt och marknad, säger Lovisa.

- Men det är ju på chefspositionerna, säger Ida.

För det är så det är. Stadsbyggnadskontoret har anställt många yngre kvinnor det senaste året och könsfördelningen på kontoret är ganska jämn. Men på utpekade nyckelpositioner, de som ska föra planerna på Centrala älvstaden i hamn och se till att stadsplanering diskuteras i Göteborg, finns bara män.

- Men vad kan hända? Är det så farligt om det bara är män, frågar Lovisa lite provocerande.

- Det kan vara bra med spridning på viktiga positioner, tycker Ida.

Men framför allt är det viktigt med kompetens. Det är de överens om. Och det är knappast arbete i kommunal förvaltning som hägrar när de tänker framåt.

- Inte till att börja med i alla fall. Jag vill vara där det händer grejer, säger Lovisa.

Joel Gödecke går tredje året och han tycker att de pratar rätt mycket om jämställdhet.

- Vår generation är rätt genusmedveten, säger han.

Han tror också att det med tiden kommer att bli en jämnare fördelning på ansvarsbefattningarna men inte av sig självt.

- Klart man måste jobba aktivt på att ändra.

När han går ut om två år vill han helst jobba på ett litet kontor med platt struktur och rita bostäder. Han skulle dock kunna tänka sig stadsbyggnadskontoret för att få bättre koll på maskineriet, hur det funkar med bygglov och så.

- Men det känns lite dammigt, det offentliga.

Mirjam Berg går också i trean och håller på med ett skrivprojekt. Hon tycker att det viktigaste när det gäller tjänster är att det är rätt person.

- Det är ju svårt att veta i de här fallen när man inte sett urvalet.

Hon säger att de under utbildningen har väldigt liten kontakt med kommunal verksamhet men att hon skulle uppskatta att få lite mer inblick.

- Ingen från stadsbyggnadskontoret har varit här. Våra handledare och kritiker kommer mest från privat verksamhet. Vi lotsas in i det privata, säger Mirjam Berg.