Hallå eller! Eric Amarillo
Kullavikssonen Eric Amarillo är cyniker, äter broccoli varje dag, tror på evigt liv och tänker för mycket. Men med sommarplågan "Om sanningen ska fram" har herr Gul haft fullt upp varje helg hela året.
Relaterat
Fakta
Eric Amarillo
Namn: Erik Sundborg.
Ålder: 40 år.
Bor: Stockholm, men uppvuxen i Kullavik.
Yrke: Artist och låtskrivare.
Artikelserie
- Hallå eller!
- Hallå eller! Alf Svensson 2012-05-18
- Hallå eller! Matilda Sjöström 2012-05-11
- Hallå eller! Glenn Strömberg 2012-05-04
- Hallå eller! Katerina Janouch 2012-04-20
- Hallå eller! Linda Skugge 2012-04-13
- Hallå eller! Ulf Adelsohn 2012-04-06
- Hallå eller! Niklas Andersson 2012-03-30
- Hallå eller! Kjell Wilhelmsen 2012-03-23
- Hallå eller! Marie Lindberg 2012-03-16
- Hallå eller! Kim Anderzon 2012-03-09
- Hallå eller! Lasse Gustavson 2012-03-02
- Hallå eller! Maria Wetterstrand 2012-02-16
- Hallå eller! Susanne Delastacia 2012-02-10
- Hallå eller! Ola Skinnarmo 2012-02-03
- Hallå eller! Lisa Ek 2012-01-27
- Hallå eller! Ulf Ekberg 2012-01-20
- Hallå eller! David Lega 2012-01-13
- Hallå eller! Marit Kapla 2012-01-06
- Hallå eller! Anna Blomberg 2011-12-23
- Hallå eller! Anna Brolin 2011-12-16
- Hallå eller! Maya Rung 2011-12-09
I helgen är det nyår. Vad ska du göra?
– Jag brukar alltid giga, men nu hade jag tänkt fly och sitta på strand. Men jag var för sent ute, så det var helt kört. Jag kommer att ha fest hemma hos mig på mina 50 kvadrat. Det blir jättemycket folk. Sen drar vi vidare. Men då kommer jag säkert att spela, gratis och jättefull.
– Men sen ska jag unna mig en resa till solen. Jag ska få ur mig alla de låtidéer som jag har fått när jag har varit ute i Sverige. Det är lika bra att skriva medan man är sugen. Det är första gången jag ska åka på semester själv. Troligen kommer jag att få panikångest efter två dagar, eller så träffar jag någon att prata sönder huvudet på.
Du har varit överallt i år.
– Jag måste försöka lugna ner mig lite. Det har varit helt jävla hysteriskt. Jag är inte en person som säger nej så jag har inte varit så mycket ledig. Jag ska försöka lyssna på kroppen lite grann.
– I jul mådde jag inte så bra. Jag fick en halvkollaps. Det kändes som att jag var åksjuk, jag kunde inte så upp utan låg på soffan och åt praliner.
Är du okej nu?
– Jag tror det, men det är en varningsklocka. Jag har en tendens att sova för lite.
Hur mycket fest har det blivit i år egentligen?
– I små hålor super ju folk som grisar. Folk tror att jag är värre än jag är. Jag har hållit det måttligt. Ibland i alla fall. Gigar man sent är man uppe i varv, och då får man ta eftersläckning nånstans. Det har ganska många gånger blivit så att jag har tagit med mig folk till hotellrummet.
Mycket tjejer också?
– Jag var cyniker redan innan, och nu ännu mer. Vad är det kvinnor vill ha, är det bara hierarkin och att vilja ha han som är herre på täppan just nu? Jag kan ta det och förstår hur det funkar.
Brukar du göra nyårslöften?
– Ja, jag tror att det är bra att skriva ner några tankar. Jag ska försöka skärpa till mig och lyssna mer på min kropp och inte säga ja till allt. Det är lite farligt i längden. Jag tror inte att man ska sluta göra nåt, utan att man ska börja göra nåt. Det är mer konstruktivt. Då ersätter du det dåliga med det bra, men jag är ganska duktig. Jag tränar fem gånger i veckan och äter bra. Man mår så mycket bättre. Framför allt när man sitter i studion hela dagen, då kan man lösa problem när man får lite blod i huvudet. Annars blir man dum.
Är du rädd för något?
– Döden är jag jävligt rädd för. Jag tror inte på något himmelrike, utan ett svart hål. Därför tränar och äter jag bra. Jag äter broccoli och blåbär varje dag – och 15 kosttillskottstabletter. Det är zink, a-, d- och e-vitamin, bland annat. Och så måste jag ha gurkmeja i maten varje dag för det kan förebygga cancer.
– Jag är väldigt mycket Woody Allen. Det är inte hypokondri, utan det är självbevarelsedrift. De senaste 10-15 åren har jag varit intresserad av sånt här. Jag tror att man kan leva för alltid. Med teknikens hjälpa kommer vi troligen att kunna stoppa det naturliga åldrandet. Det finns en liten sannolikhet att vi ska kunna förstå oss på vårt dna och programmera om oss själva. Det hoppas jag på.
Har du prestationsångest efter monsterhiten "Om sanningen ska fram"?
– Nej, jag ser mig själv som låtskrivare. Jag har låtidéer hela tiden och har en massa låtar som jag vill ska komma ut. Man får lägga ner när man tänker att en låt är den bästa man kan göra. Det handlar om att en låt kommer rätt i tiden. Med den låten plöjde jag i en egen fåra av svensk dansmusik. Jag har gjort hits innan också med the Attic, så det här är min femte stora hit. Men att få till en till sommarplåga, som blir den mesta spelade låten de serenaste fem åren, kan man nog aldrig drömma om.
Finns det något som du gjort som du önskar att du hade haft ogjort?
– Nej, man ska inte ångra nåt. Vissa gig hade man kanske varit bättre utan, men man lär sig inget utan misstag.
Är det något som du är riktigt urusel på?
– Ehh. Hmm. Som en sann narcissist måste jag tänka länge på detta. Det ska vara skidåkning. Jag gillar inte snö och är dålig på allt som har med snö att göra.
Vad gör du om tio år?
– Jag tror på förändring, så jag gör inte samma sak. Det hade varit patetiskt. Men jag kan inte låta bli att skriva, så jag kommer nog att skriva åt andra. Jag har inte sett mig själv som artist. Eftersom jag är klassisk skolad från början kommer jag nog att göra seriös musik till skillnad från den oseriösa, haha.
Om du inte sysslade med musik, vad skulle du göra då?
– Jag hade dansat, men varit pensionerad nu. Eller så hade jag hållit på med konst, målat eller skrivit. Eller kanske varit biolog. Jag gillar biologi och sitter i smyg och läser om hur cellerna fungerar.
Du är uppvuxen utanför Göteborg. Vad har du för relation till staden i dag?
– Jag flyttade när jag var 18-19 när jag skulle börja på Musikhögskolan i Stockholm. Men jag skulle säga att min relation till Göteborg har blivit bättre. Det har blivit så fint i Göteborg, med otroligt mycket sociala utrymmen. Det känns som att folk är lite lugnare där. Jag kan bara sitta och fika i 20 minuter sen måste jag springa, men i Göteborg äter folk i lugn och ro.
Skulle du kunna tänka dig att flytta tillbaka?
– Ja, om jag får ta med mig mina vänner. Jag tycker att en sol ska gå ner i havet annars är det ingen riktig solnedgång. Mina föräldrar bor kvar vid havet utanför Göteborg och jag älskar att gå ut på klipporna även på vintern.
Var hänger du i Stockholm?
– På Södermalm och kring Hornstull där jag bor.
Tycker du om att bjuda hem folk?
– Ja det gör jag faktiskt. Tyvärr har jag inte varit hemma en enda helg det här året. Men det kanske kommer en dag när jag kan det.
Vad bjuder du på då?
– Tapas gillar jag. Jag tycker om tanken att man delar på saker. Det är tråkigt att göra en tallrik till var och en. Med en massa tallrikar blir det en social grej, och inte mitt och ditt. De kan stå framme hela kvällen. I Sverige dricker alla en massa utan att äta. Det serveras inget på krogen. Det finns heller inget annat land där folk hulkar så mycket utanför krogarna som här.
Hur skulle du summera ditt 2011?
– Väldigt fullt upp och ingen egentid. 2011 har jag mått bra mentalt. Jag har inte varit så deppig, kanske för att jag inte har haft tid att fundera. Tänker jag för mycket blir jag galen.
Hoppas att du får ett Gott nytt år!
– Tack, detsamma!

























