Mamma: Hej! Jag har en son som tog studenten i våras o som under ca tre månader har missbrukat "alla" droger man kan tänka sig förutom att injicera. Hade ett jobb men det tar slut nu. Blandat allt o det är väl bara tur att att inte hamnat i en psykos. Han är nu sjukskriven, får hjälp av missbruksenhet och är hjälpsökande. Medicinerar m teralen för sömnen o ångest för natten. Han berättade själv för mig att han drogar o att han vill ha hjälp. Han har nu två helger i rad varit iväg m kompisar och tagit amfetamin. Blir mkt ångestfylld o när vi pratar så framkommer det att han inte är helt motiverad t att sluta trots ångest o massa skamkänslor. Han säger att han inte har ordentlig koll på sig själv. Hur ska jag kunna hjälpa honom??? Har varit ledig och tagit hand om honom. Lagat mat, hållit hans ångest, varit m på möten, pratat m distr läk o s v. Men nu vet jag inte vad jag ska göra. Det finns en del av mig som känner att det bästa vore att göra världen liten för honom, att stoppa upp och ta det väldig lugnt, att sörja och läka o få syn på de hålor som finns och lite längre fram starta upp en terapi. Den andra sidan hamnar i tankar kring beteendeaktivering. Sonens pappa är inte så bra på att stå ut m ångest och har också svårt att hålla inne m sin ilska som pyser ut på ett vad jag tycker fult sett. Detta påverkar ju självklart vår relation vilket oroar mig då jag är rädd att sonen påverkas och kanske också agerar ut sin oro över oss föräldrar. Mamma

Maria Thoresson: Bra att sonen får och tar emot hjälp av en missbruksenhet. det kan vara svårt som föräldrer att se sitt barn må dåligt och "trilla dit" i gen. Låter som att du gör vad du kan för att stötta honom och att du visar att du finns där för honom. Kan ske behöver han, som du säger "stoppa upp", ta det lite lugnt och få en struktur över sina dagar. Ni som föräldrar behöver prata med varandra om hur ni tillsammans kan vara till stöd för er son. I bland kan man behöva hjälp av någon utifrån för att få till sådana samtal, kan det vara så för er?

Hej: Om man dricker några öl varje helg. Är man i riskzonen då?

Maria Thoresson: Det är individuellt hur många öl som är "några öl". Är man oroad och funderar kring sitt, eller någon annans drickande och märker att det påverkar relationerna runt omkring och man kanske har gjort eller sagt saker man ångrar när man har druckit så kan det vara bra att fundera över sitt drickande.

PJ: Om man kommit så pass långt att man faktiskt känner abstinens, likt den man får när man försöker sluta snusa, räcker det då att ändra dryckesvanorna till "finare tillfällen" mot tidigare "när jag har lust". Eller har man då låtit det gå så långt att man kanske inte ska dricka mer ö.h,någonsin?

Maria Thoresson:
Abstinens är att se som varningssignal på att drickandet håller på eller har gått över styr! Du nämner några förslag på hur man skulle kunna hantera det. Jag tänker att det är individuellt om man kan hålla sig till "finare tillfällen" eller om man behöver sluta helt. Kanske är det inte helt lätt att bara sluta av sig själv, utan man kan behöva söka hjälp.

Anonym: Varför tror du att alkohol, rökning och snus lockar unga?

Maria Thoresson: Unga har alltid lockats av sådant som kopplas till att "vara vuxen". De tre sakerna du nämner kan ju också ge en "kick" eller påverkan av något slag. Varför söker sig så många vuxna till alkihol, rökning och snus? :)

Peter: Dricka mycket men sällan - eller mindre men oftare. Vilket är farligast, med tanke på riskerna?

Maria Thoresson: Som nämnts i tidigare artiklar i gp påverkar drickandet som sker ofta levern och mycket drickande på en gång påverkar hjärnan. Sen handlar det också om hur stor mängd vi pratar om. Hur mycket är mycket och hur ofta är ofta?

Alma: Kan min dotter som är 14 år få smaka lite vin hemma, vad tror du om det? Eller ska man strikt vänta till 18 årsåldern.

Maria Thoresson: Enligt undersökningar löper barn som får smaka alkohol hemma större risk att hamna i missbruk. Mitt råd är att vänta och hålla sig till lagen...

Anna: Är orolig för min pappa. Han lever ensam sedan ett par år och har börjat tröstdricka. Jag tycker att han har klara problem men han vill inte lyssna. vad kan man göra?

Maria Thoresson: Finns det någon vuxen i din närhet som du litar på och kan anförtro dig åt? Du behöver någon att dela dina tankar med.

Petra: Jag dricker flera gånger i veckan för att slappna av. Det är min guldkant på en slitig vardag. Blir inte full eller så. Borde jag vara orolig?

Maria Thoresson:  Det är svårt för mig att avgöra eftersom jag inte vet hur mycket eller ofta du dricker. Är du själv orolig för ditt drickande? Har någon annan i din omgivning reagerat?

Kerstin: Min dotter och hennes man dricker mycket inför mina barnbarn. När de dricker bråkar de mycket. har försökt tala med min dotter men det är så känsligt. vad göra?

Maria Thoresson: Det låter som att det blir en besvärlig situation för barnbarnen. Barn är av naturen mycket lojala mot sina föräldrar och mår inte bra av att se dem bråka.

Jan: Min tonåring köper ölflak med sina kompisar och dricker på fester. De andra föräldrarna verkar tycka att det är Ok och jag känner mig mossig när jag försöker snacka om det med sonen. Hur nå fram?

Maria Thoresson: Man kan lätt känna sig både vilsen och "mossig" när man ska prata med sina barn om sådana här saker. Du har rätt att känna och tycka det du gör. Dela med dig av det till sonen, så vet han var du står i frågan, även om han inte kommer sluta dricka tillsammans med sina kompisar.

Julkulan: Det är väldigt svårt att sluta dricka i tid. Lätt att fortsätta så länge man har något i handen så att säga. Hur ska man tänka för att bromsa sig själv och dricka lite lagom?

Maria Thoresson: Kanske se till att det inte finns så stor tillgång? Ta hjälp av någon att sätta stopp?

Student: Hej. Jag dricker tre gånger i veckan och alltid ganska stor mängd (15-20 öl) pga att känna fyllan då jag är ganska stor(95 kg vältränad). All alkohol tas in på fester eller bjudningar. Men en sak är att jag kan inte dricka alkohol ensam, typ en öl till maten eller ett glas vin en hemma fredagskväll . Jag tycker det är fruktansvärt äckligt och önödigt, men i sällskap tycker jag det verkligen är gott och en fröjd för gommen. Och då är frågan, vart går gränsen för alkolism? Och varför säger alla till mig att vara orolig?

Maria Thoresson: Det låter som att andra är mer oroade än du själv? Det är som sagt individuellt hur mycket som är mycket, men som jag sagt tidigare tycker jag man ska fundera om man själv eller omgivningen känner oro.

Pontus: Har du några tips på hur man ska förebygga och minska ungdomars alkoholvanor?

Maria Thoresson: Att som förälder vara tydlig med vad man tycker är ok eller inte. Som jag sagt i ett tidigare svar är att inte servera alkohol hemma till barnet/ungdomen en sak man kan göra.

OG: Är det många ungdomar som är drogmissbrukare?

Maria Thoresson: Det förekommer missbruk bland ungdomar, som du säkert vet. Det kan tyvärr vara svårt att göra något åt det om ungdomen själv inte ser det som ett problem, annars finns hjälp att få.

Tor: Min bror är alkoholist och har lyckats skämma ut sig under julfirandet med familjen flera gånger tidigare. Nu ska vi fira tillsammans igen och jag undrar om jag ska prata med mina barn, 9 och 11 år gamla, i förväg. Och vad ska jag i så fall säga?

Maria Thoresson: Fråga dem lite försiktigt hur de uppfattat situationen där han har "skämt ut sig" och svara på deras frågor. Barn förstår mer än man kanske tror.

Pinglan: Hur märker man om man är illa ute?

Maria Thoresson: När man själv eller omgivningen känner oro är det bra att börja fundera över hur drickandet påverkar relationerna och det dagliga livet.

Clemens: Hej, har haft ett iobb som innebär att jag druckit mycket i hela i vuxna liv (turnélivet). Hur vet man om kroppen tagit skada?

Maria Thoresson:  Låter som att du har en oro över hur drickandet påverkar dig och din kropp. Pågår det fortfarande? Märker du själv av att det påverkar dig, dina relationer eller din kropp på något sätt?

Maria Thoresson: Tack för alla frågor, då tackar jag för mig för denna gången!