Hur rättvisa är betygen? Frågetecknet har snarast blivit större sedan Skolinspektionen rättat om 70000 nationella prov.

Emil Mattsson, rektor för Mikael Elias teoretiska gymnasium, säger att han blev överraskad av resultatet.

59 av 84 av skolans elever skulle enligt de kontrollrättande lärarna ha fått ett lägre betyg på nationella delprovet i svenska än de egna lärarna gav.

– Jag tycker att vi har lagt ganska mycket tid på betygsbedömning, med bland annat gemensamma studiedagar med lärare från flera skolor i koncernen. Nu får vi arbeta ännu mer med detta, säger Emil Mattsson.

Pernilla Liljeberg är en av skolans lärare i svenska. Hon har tidigare undervisat blivande lärare på högskolan i Halmstad i betygsbedömning.

– Hos oss sambedömer flera lärare prov som är avidentifierade. Men jag är medveten om att i provet i svenska ger bedömningsanvisningarna ganska stort utrymme för tolkningar, säger hon.

För just det nationella delprov som teoretiska gymnasiet slumpvis fått lämna till omrättning, uppsatsdelen av kursen Svenska B, är skillnaden i betygsbedömning klart störst. I nästan hälften av de insamlade proven från 62 gymnasier åren 2009 och 2010 satte de omrättande lärarna ett annat betyg, i huvudsak ett eller flera betygssteg lägre, än ursprungsrättaren.

Mest anmärkningsvärt är att Skolinspektionens lärare för var nionde elev satte betyget IG i fall där berörda skolors egna lärare hade bedömt provet vara värt ett MVG.

Mikael Elias gymnasium är ett av de gymnasier där ursprungsrättarna varit mest generösa i förhållande till omrättarna. Men för ett gymnasium i Södertälje som fått samma svenskprov omrättat hade de egna lärarna satt ett högre betyg än omrättarna för alla elever utom en.

– Det är allvarligt för likvärdigheten i betygsättningen att lärare kommer fram till så olika resultat. Däremot kan vi med det här materialet som grund inte säga vem som har rätt eller fel, säger Skolinspektionens projektledare Arletta Plunkett.

När resultatet av omrättningen blev känt höll Skolinspektionen i Göteborg på med en tillsyn vid just teoretiska gymnasiet.

– Resultatet kändes lite märkligt eftersom skolan har ganska bra koll, med en medveten rektor och en lärargrupp som diskuterar bedömning. Det pekar tillbaka mot utformningen av det här delprovet, säger inspektören Jonas Nygren.

Den slutsatsen drar också Skolinspektionen av granskningen. Inte enbart lärarnas förmåga att sätta betyg är ett problem för likvärdigheten i betygsättningen utan också att vissa nationella prov ger för stort tolkningsutrymme i bedömningen. Det är knappast meningen eftersom främsta syftet med nationella prov är att stödja en likvärdig bedömning över landet.

Vissa skolor som lämnat sina prov till omrättning kommer under detta läsår att få nytt besök av Skolinspektionen för en fördjupad granskning.

– Det gäller de skolor där skillnaderna är allra störst, säger Arletta Plunkett.

Klart är redan att Mikael Elias teoretiska gymnasium tillhör den gruppen.