Vårdcentralen Stampen ägs av Akutläkarna, som nu riskerar både polisanmälan och att kastas ut ur regionens vårdvalssystem.

– Redan med den information vi har i dag finns skäl att anmäla några vårdcentraler, bekräftar Ralph Harlid, chef för hälso- och sjukvårdskansliet i Göteborg.

Förutom Vårdcentralen Stampen hävdar regionen att Hagakliniken, Medical Center och Familjehälsan brutit mot gällande avtal.

”Otrogna” patienter utnyttjades

GP har specialgranskat Vårdcentralen Stampen som systematiskt utnyttjat ”otrogna” patienter, alltså sådana som är listade på en annan vårdcentral.

– Jag kunde sitta med tidbokningen och ha fem lediga tider på dagen. Men ringde en olistad patient fick jag absolut inte låta dem komma dagtid. Alla olistade skulle ha kvällstider, berättar en sköterska.

Efter klockan 17 bytte nämligen vårdcentralen namn till Stampenakuten och taxan för olistade patienters läkarbesök fördubblades från 500 till 1 000 kronor. På sommaren tillkom ytterligare 500 kronor per besök, dag som kväll.

De här pengarna har regionen sedan dragit av från de vårdcentraler där patienterna varit listade.

Även patienternas egna plånböcker har blivit lidande.

Patientavgiften för läkarbesök på den vårdcentral där man är listad är 100 kronor. Besöker man läkare på en annan vårdcentral kostar det 200 kronor på dagen och 300 kronor på kvällar eller helger.

Enbart i augusti i år drog Vårdcentralen Stampen in drygt 300 000 kronor och Stampenakuten mer än 600 000 kronor på olistade patienter – tre fjärdedelar av de samlade intäkterna.

Vägrade lista patienter

Alla göteborgare är listade på en näraliggande vårdcentral, men det är fritt fram att lista om sig var och hur ofta man vill.

På Vårdcentralen Stampen har det ändå varit närmast omöjligt att lista sig. I synnerhet för patienter med lång sjukhistoria, sådant som krävt utredningar och dyra prover.

– Till dem sa doktorn att det var bättre att de gick kvar på sin gamla, där man kände deras sjukhistoria. Men folk ville ju byta för att de inte var nöjda. Många som nekades blev upprörda, berättar en i personalen.

Under 2010 minskade antalet listade på vårdcentralen trots de många besöken av olistade patienter. Först sedan regionen i våras på allvar ifrågasatt listningsrutinerna har antalet åter ökat, men tempot är beskedligt.

I augusti i år, då Vårdcentralen Stampen och Stampenakuten redovisade 720 besök av olistade patienter, minskade samtidigt antalet listade med 19.

I ett brev till hälso- och sjukvårdskansliet i Göteborg skyller Akutläkarnas ägare Mehran Monemi den klena listningen och andra brister på en tidigare minoritetsägare. Efter en konflikt med Monemi sålde denne i våras sin andel i vårdcentralen. Enligt tidigare anställda är det dock ingen tvekan om att det är Mehran Monemi som styrt och fattat alla viktiga beslut.

När GP kontaktar den tidigare delägaren svarar denne kort:

– Jag vill inte uttala mig, jag har inget att säga.

Misstänks ha tagit dubbelt betalt

Akutläkarna har ytterligare en mottagning vid Heden. Där tas patienter emot privat. De betalar alltså ur egen ficka eller via sina försäkringsbolag.

Till Heden kommer också så kallade kökortningspatienter, personer som väntat länge i den offentliga vården på operationer av bland annat åderbråck och ljumskbråck.

Flera tidigare anställda vittnar om att Mehran Monemi närmast dagligen träffade olistade patienter på mottagningen vid Heden, vilka sedan registrerades och journalfördes som kvällspatienter på jourcentralen.

Om de här patienterna privat betalat besöket vid Heden innebär det att Akutläkarna tog dubbelt betalt.

När Helen von Sydow, chef för den medicinska revisionsenheten vid VG Primärvårdskontoret, kontaktade 13 kökortningspatienter visade det sig att fyra av dem gjort sitt återbesök vid Heden, inte på Stampenakuten. Ändå var alla registrerade som kvällsbesökare på Stampen.

– Vi fortsätter att följa upp det här för att se om det är fler besök som debiterats fel, säger Helen von Sydow, som sedan hon tillträdde vid årsskiftet fått ägna sig åt närmast polisiär verksamhet.

Onödiga återbesök

Ytterligare ett sätt att öka intäkterna är att överbehandla patienter.

– Olistade patienter med frikort tog man in på så många besök det bara gick. Alltid på kvällstid, berättar en sköterska.

Rekordpatienten gjorde 23 besök under en månad, 18 på kvällen. Det gav Stampenakuten 20 500 kronor och kostade patientens hemmavårdcentral lika mycket.

Trots att regionen redan betalat för kökortningspatienternas eftervård skickades många från Heden till Stampenakuten för upprepade såromläggningar. Ofta var det en undersköterska eller sjuksköterska som tog stygn, la om sår eller helt enkelt bytte plåster.

Enligt personalen registrerades det ändå som läkarbesök, eftersom dessa betalas bättre.

Patienter utan frikort fick betala 300 kronor för plåsterbytet, plus att hemmavårdcentralen fick en nota på 1 000 kronor, sommartid 1 500 kronor. Per besök.

– Pengarna styrde hela tiden, säger en läkare som arbetat på vårdcentralen.

– Jag känner mig smutsig för att ha varit en del i det här.

Genom sin advokat Erik Bergenhem hälsar Mehran Monemi att han inte vill kommentera dagens artikel i GP.

– I brev till hälso- och sjukvårdskansliet kommer vi att bemöta kritiken på samtliga punkter. Innan dess är vi inte beredda att föra diskussionen i offentliga miljöer, säger Erik Bergenhem.