På Kvarnbyskolan i Mölndal ägnade 36 personer åtta lördagstimmar åt högskoleprovet. Och den här gången innehöll provet flera nyheter.

Sedan 1996, då allmänorientering försvann som provämne, har ordförståelse utgjort en stor del av högskoleprovet. En alltför stor del, hävdar kritiker.

Nu har Högskoleverket minskat ordförståelsedelen. Istället finns en provdel där man ska komplettera meningar. Men framför allt finns två nya delprov i matematik – kvantitativa jämförelser och problemlösning.

Hanna Bogren, 40, har gjort högskoleprovet tidigare och tycker att mattedelen har blivit mer kunskapsbaserad.

- Nu ska man kunna formler. Förut var det mer problemlösningar, att fundera sig fram.

- Jag är inte säker på att mer matte är bra. I många utbildningar är det jätteviktigt att kunna tillgodogöra sig långa texter snabbt. Och avsnittet med meningskomplettering verkade vara som ordförståelsen, fast enklare.

23-årige Adam, som inte vill säga sitt efternamn, har inga konkreta studieplaner.

- Jag gör provet så har jag det gjort. Det gäller i fem år. Och jag kan göra om det för att förbättra resultatet.

Poja Rahmani, 18, gillar att det är mer matte.

- Det är min styrka, säger Poja som går sista året på Hulebäcksgymnasiets naturprogram.

- Men jag förstår att det är till nackdel för dem som inte tänker studera naturvetenskapliga ämnen.

Poja drömmer om att bli tandläkare. Förhoppningsvis blir gymnasiebetygen tillräckligt bra för att komma in på utbildningen.

- Jag gör nog egentligen provet mest för skojs skull.

Lunchpausen är över. Provledaren Torkel Rönnblad, 23, delar ut uppgifterna till dagens fjärde provpass av fem. 40 mattefrågor som ska lösas på 55 minuter. Han går själv en utbildning där intagningen är baserad på anlagstester; han studerar komposition vid Musikhögskolan i Malmö.

- Jag ska dela ut och samla in uppgifterna. Dessutom ska vi kontrollera så att ingen försöker fuska. Mobilerna ska vara avstängda. Och vi kontrollerar id-korten varje gång vi samlar in ett delprov.